Nu på söndag 8 mars  samlas Naturskyddsföreningen i Värmland till årsmöte på Naturum i Karlstad

När: 8 mars söndag
Tid: 10.00

Välkommen!

En omfattande licensjakt innebär ett betydligt större hot än skyddsjakt mot den sårbara vargstammen och rimmar illa med svensk lagstiftning och EU:s regelverk.
Det skriver Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och miljöjurist Oscar Alarik i dag på Svenska Dagbladets Brännpunkt.
I dag fredag kommer de län som har för avsikt att jaga varg i vinter med detaljerade uppgifter om vilka revir som berörs.

Värmländsk vargvalp

I januari nästa år planerar regeringen för den största vargjakten i modern tid, jakt på upp till 100 vargar. Både EU-kommissionen och svenska domstolar har kritiserat licensjakten skarpt – senast kammarrätten i en dom för två veckor sedan.

Det är nu dags för en timeout i licensjakten på varg. Vargarnas återkomst till den svenska naturen är en av de stora ekologiska händelserna det senaste seklet. Det är glädjande efter alla dystra besked om vikande biologisk mångfald och allt längre listor på hotade arter.

Vargarna påverkar bland annat sammansättningen av älgstammen genom att i högre grad fälla djur i sämre kondition. Vargarna påverkar betesmönster hos bytesdjuren och lämnar rester efter slagna byten i skogen, vilket i sin tur är viktigt för andra djur. Det stärker den biologiska mångfalden. Vargen är en viktig art som saknats.

Självklart medför också vargarnas återkomst bekymmer, det rör ju sig trots allt om ett stort rovdjur. Ett vargangrepp kan vara mycket tungt för den som drabbas. Att komma ut i hagen på morgonen för att utfodra tackorna och hitta hälften av dem rivna av varg skulle inte lämna ens den mest förhärdade oberörd. Den som inte förstår att varje sådan händelse kan innebära djup känsla av sorg och maktlöshet för dem som drabbas bör hålla sig borta från debatten. Vi bryr oss om våra tamdjur.

Skadorna är allvarliga, men något som sällan nämns i debatten är att de är begränsade. Förra året dödades 341 får av varg. Detta motsvarar mindre än en promille av det svenska lantbrukets cirka 600 000 får. Den senaste statistiken tyder dessutom på att angreppen stabiliserat sig på ungefär samma nivå, trots en tillväxt i vargstammen. Det tyder i sin tur på att insatserna med rovdjursstängsel fungerar – och att det behövs mer medel till stängsel för att skydda tamdjur.

Samma bild framträder när det gäller hundangreppen; förra året dödades 15 hundar av varg, 14 skadades. Det är ytterst beklagligt, men bör ändå jämföras med försäkringsbolaget Agrias uppgift om att 521 hundar skadades eller dödades i trafiken. Samma år skadades eller dödades 24 hundar av vådaskott och 152 skadades eller dödades av vildsvin. Agria försäkrar cirka 40 procent av hundarna i landet.

Även om vargen alltså är ett mindre problem i sammanhanget, tycker Naturskyddsföreningen inte att djurägare stillatigande ska behöva se på när rovdjur biter ihjäl deras tamdjur. Därför är skyddsjakt i grunden bra, även om genetiskt värdefulla vargar måste sparas. Vår inställning är att det oftast är motiverat att skjuta bort problemvargar, eftersom det i allmänhet är några få djur som står för de flesta angreppen.

Licensjakt, däremot, sker utan att göra skillnad på vilka vargar som orsakat skador. En omfattande licensjakt innebär ett betydligt större hot än skyddsjakt mot den sårbara vargstammen och rimmar illa med svensk lagstiftning och EU:s regelverk. Vargstammen behöver växa till sig för att klara sjukdomar och andra slumpmässiga händelser. I en liten vargstam kan inaveln sprida sig snabbare.

Naturskyddsföreningen vill ge vargstammen några år i fred för att växa till. De två senaste licensjakterna har vi kunnat stoppa genom att dra besluten inför svensk domstol tillsammans med WWF och Rovdjursföreningen.

För två veckor sedan kom en viktig dom från kammarrätten, som underkände Alliansregeringens licensjakt på 16 vargar vintern 2013. Domen understryker att redan 16 vargar var för mycket. Uttalandena från Naturvårdsverket om att jaga upp till 100 vargar framstår som allt mer verklighetsfrämmande.

Efter valet hade den nya regeringen en chans att ställa sakerna till rätta. I stället valde man motsatt väg. Rätten att ordna en rekordstor licensjakt under tre år har nu flyttats till länsstyrelserna, vilket är problematiskt då det finns ett hårt tryck i varglänen på att göra sig kvitt stora delar av vargstammen.

Den nya ordningen innebär att dörren till prövning i domstolarna nu har stängts. Denna vinter kommer vargjakten med största sannolikhet inte kunna stoppas på rättslig väg, hur olaglig den än må vara. Detta har Europeiska kommissionen reagerat på och svenska regeringen riskerar nu att dras inför EU-domstolen.

Vårt sista hopp är att regeringen och landshövdingarna i varglänen tar sitt förnuft till fånga och inte använder utrymmet på 100 vargar till jakt, utan låter stammen växa till. Ta timeout i licensjakten. Det behövs för att hitta en väg ut ur den politiska och rättsliga härdsmälta som det faktiskt innebär att ordna massjakt efter en hotad art.

Vargen har kommit tillbaka till Sverige. Att inte låta den vara kvar vore ett monumentalt svek. Inte bara mot vargen utan också mot den breda majoritet hos befolkningen som vill låta den stanna här.

Johanna Sandahl
Naturskyddsföreningens ordförande

Oscar Alarik
Naturskyddsföreningens miljöjurist

I morgon lördag 7 juni finns Naturskyddsföreningen tillsammans med andra Väneraktörer vid Yttre hamn i Karlstad – infart från Hammaröleden eller parkera i södra änden av Herrghagen och promenera över till hamnområdet.
Det blir föreläsningar, aktiviteter och massor att titta på.
Kom dit  – se och lär!
Dagen varar från klockan 10 till 17.
Vi finns i Länsstyrelsens monter ganska mitt i utställningsområdet.
Programmet ser du här: http://vanernsdag.se/

UPPDATERAD 14 MAJ.
Värmland har nästan hälften av de revir som födde vargungar förra året i Skandinavien. Det handlar om 18 revir som helt eller delvis berör länet. Hittills har det inventerats 38 valprevir i Skandinavien. Om vi räknar bara svenska revir har Värmland hälften av dessa.
Förra vintern inventerades 35 revir med vargungar födda 2012 i Skandinavien – 27 i Sverige, fem på riksgränsen till Norge och tre i Norge. Utöver dessa fanns tre revir med valpar tidigt på säsongen 2012, men dessa valpar var borta under inventeringsperioden 1 oktober till 31 mars.
Hittills har inventeringen hittat 41 familjegrupper, vilket inte är lika med revir med valpar födda 2013. De 38 med valpar ingår i dessa 41.
Kriteriet för en familjegrupp är minst tre vargar varav två vargar revirmarkerar. Utöver dessa ha inventerats 18 revirmarkerande par utan valpar och sex ”ensamma stationära”. Observera att detta är preliminära siffror som kan komma att justeras till slutrapporten då alla DNA-analyser är gjorda.
Åtta s k F1 finns i parbildningar (F1 är avkomma efter en invandrad varg).
I Tivedenreviret har man i vinter spårat sex vargar, fyra vargungar och de två föräldrarna. De senare fångades förra vårvintern och kördes ner från Tornedalen. Förutom dessa vargar med gener från finsk-ryska populationen finns Junseletiken i par med en hane från Siljansringen i Dalarna och i nordvästra Hälsingland har den tidigare invandrarvargen Galvenhanen hittat sin tredje tik som han nu går i par med.

Linn Svensson på Vilstskadecenter som håller i invengteringen av våra stora rovdjur har anledning tro att man i år får ihop runt 40 revir med valpar i Skandinavien, vilket skulle innebära att Skandinavien nu har runt 400 vargar. Nu har 2014 års valpar fötts och finns inte med i siffran 400. Årets valpar går inte in i statistiken förrän efter nästa vinters spårinventering.

De flesta reviren i Värmland finns från E18 i söder mellan Karlstad och Karlskoga och norrut utefter gränsen mot Örebro och Dalarna. I princip är varenda skog inpinkad med revir.
Runt Karlstad finns tre valprevir. Kungsskogen som håller sig mellan E18 från Karlstad till Kristinehamn , öster och söder om väg 63 upp mot Filipstad och i öster är Inlandsvägen från Kristinehamn upp mot Filipstad gräns.
Forshagareviret lever i ett område från Djupdalsvägen rakt norrut från stan upp förbi Mölnbacka. Under en längre tid har vargarna varit ganska stationära norr om Karlstad. Sannolikt har tiken och valparna jagat rådjur. Den gentetiskt viktiga hanen som tidigare var hanvarg i Rialareviret norr om Stockholm sköts ju med stöd av §28 tidigt i höstas. Och eftersom han är död är det rådjur som är möjliga för ungvargarna och tiken. Hon har svårt att ensam ta en älg. Det tredje reviret i Karlstad är Brattforsreviret som finns norr om 63 från Molkom och norrut mot Horssjön dit Karlstads kommungräns sträcker ut.

Så här fördelar sig reviren med valpar födda våren 2013
Märkta med asterisk är gränsrevir till annat län* eller Norge**.
Värmland är fortfarande länet som berörs av flest revir. Sju finns helt inom länsgränsen och tio delas med antingen Örebro, Dalarna eller Norge – Dalarna har fem egna, två delade – Örebro fyra egna, två delade –  Gävleborg ett eget, ett delat – Västmanland ett eget, ett delat.

Läget just nu:
Värmland: Slettås**, Rotna**, Kläggen**, Djurskog **, Skugghöjden*(*), Värnäs*, Loka*, Gåsborn*, Gårdsjö, Glaskogen, Forshaga, Vismen*, Kungsskogen, Brattfors, Nordmark, Sandsjön, Acksjön, Aamäck* – det kan tillkomma ytterligare ett eller två revir med valpar beroende på utslaget av DNA-analyser som inte är klara än.
Utöver valpreviren finns i Värmland tio revir med revirmarkerande vargpar utan valpar.
Dalarna: Fulufjäll, Sången, Närsen, Tandsjön*, Korså*, Tansen, Olsjön (väster Ludvika)
Örebro: Tiveden*, Kloten*, Villingsberg, Kindla, Rombohöjden, Nora
Västmanland: Hedbyn*, Färna
Gävleborg: Kukumäki*, Sjösveden
Norge: Tre revir i Ulvesonen: Oslo, Akershus, Östfold och Hedmark.

I Vårprogrammet för Naturskyddsföreningen i Karlstad framgår att Naturskyddsföreningen i Värmland hade länsstämma (årsmöte) lördag 15 mars.
Detta är fel.
Efter tryckning och utskick av programmet beslöts att Länsstämman flyttades fram en månad till april.
Det som gäller nu för Länsstämman är…

När: Söndag  13 april.
Klockan: 10.00 – mingelfika från 09.30
Var: Naturum, Mariebergsskogen, Karlstad

Efter stämman (ca 12) bjuder Länsförbundet på sopplunch. Därefter blir det gemensam diskussion om Länsförbundets roll och gemensamma aktiviteter.
För handlingar till stämman och ytterligare upplysningar kontakta Mikael Söderström Rosén, 0733-69 65 51, mikasoder@gmail.com eller Jan Bergstam, 070-320 64 68, jan@bergstam.com