Stora skillnader mellan partiernas miljöpolitik i regionen inför valet 13 september

Pressmeddelande

Naturskyddsföreningen i Värmland har granskat de regionala politiska partiernas ställningstaganden inför valet den 13 september 2026. Av de nio partier som tillfrågades besvarade sex partier vår enkät om viktiga natur- och miljöfrågor. Av dessa uppvisar fyra partier – Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Sjukvårdspartiet – höga miljöambitioner (se tabell 1).

Tabell 1. Granskning av Regionala politiska partier i Värmland med fokus på biologisk mångfald och skogen, här redovisas de korta svaren från de sex, utav nio, partier som svarade på Naturskyddsföreningen i Värmlands enkät.

Samtliga dessa fyra partier svarar att de vill verka för ett stärkt skydd av Värmlands biologiska mångfald och skogar. Värmland hör samtidigt till de län som har lägst andel formellt skyddad skog i Sverige. Endast omkring 3,2 procent av skogsmarken har ett långsiktigt skydd, vilket är långt ifrån de 30 procent som Sverige har åtagit sig att skydda genom Kunming–Montreal-avtalet, det globala ramverket för biologisk mångfald som antagits av närmare 200 länder.

Dessa fyra partier är också positiva till att höja ambitionerna för miljökvalitetsmålet Levande skogar samt att diversifiera skogsbruket i Värmland, så att en större andel av skogsmarken brukas med klimatsmarta och naturnära hyggesfria metoder.

Framför allt Miljöpartiet och Vänsterpartiet lyfter behovet av kraftigt ökade anslag till skydd av värdefull natur och till naturvårdande skötsel av skyddade områden. Under Tidöregeringen har anslagen till naturvård minskat kraftigt. För Länsstyrelsen i Värmland minskade budgeten för skötsel av naturreservat och biologisk mångfald med omkring två tredjedelar mellan 2022 och 2023.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet framhåller också vikten av ökade resurser till ersättning för berörda markägare. Syftet är att påskynda processerna och säkerställa att skogsägare som vill skydda sin skog eller bevara dess kollager får en rimlig ekonomisk ersättning.

Miljöpartiet föreslår dessutom ett bonus–malus-system för skogsbruket, där skogsägare som bedriver ett mer naturnära skogsbruk ges ekonomisk ersättning, medan stora kalhyggen belastas med en avgift. Partiet betonar även att statliga skogsägare och förvaltare bör vara föredömen i omställningen till ett mer hållbart skogsbruk.

Moderaterna och Centerpartiet intar en annan hållning. De motsätter sig ett utökat skydd av värmländska skogar och de ekosystemtjänster som dessa bidrar med, såsom biologisk mångfald, friluftsliv, reglering av vattenflöden och kolinlagring. Båda partierna svarar att de inte avser att verka för att Sverige ska nå miljökvalitetsmålet Levande skogar. Centerpartiet är dock osäkert till om de vill se en ökad diversifiering av skogsbruksmetoderna, medan Moderaterna tydligt motsätter sig en minskning av kalavverkningarna och en övergång till ett mer naturnära skogsbruk.

När det gäller frågan om Region Värmland ska verka för att nå Livsmedelsstrategins mål om att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk till år 2030, är det Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sjukvårdspartiet som vill öka andelen ekologisk och giftfri mat. Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet svarar däremot nej.

Tabell 1. Granskning av Regionala politiska partier i Värmland med fokus på biologisk mångfald och skogen, här redovisas de korta svaren från de sex, utav nio, partier som svarade på Naturskyddsföreningen i Värmlands enkät.

Klimat, energi och hållbarhet

När granskningen i stället fokuserar på klimatfrågorna framträder en större samsyn mellan partierna (se tabell 2). Fem partier – Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Sjukvårdspartiet och Moderaterna – svarar att de vill verka för att Värmland ska nå målet om klimatneutralitet till år 2030.

Centerpartiet ger inget direkt svar på frågan, men hänvisar till att transportsektorn står för Region Värmlands största klimatpåverkan. Partiet lyfter fram sitt långvariga arbete för att minska utsläppen genom övergång till biodrivmedel och elektrifiering samt sitt arbete för att stärka järnvägsinfrastrukturen till och från Värmland.

Även i frågor som rör energieffektivisering, införande av så kallad Vehicle-to-Grid-teknik (V2G) och klimatkrav vid offentliga investeringar och upphandlingar finns en bred enighet. Samtliga partier utom Centerpartiet ställer sig bakom klimatkrav vid offentliga investeringar och upphandlingar. Centerpartiet är tveksamt i frågan, medan Sjukvårdspartiet är osäkert till hur de ställer sig till V2G-tekniken.

När det gäller förslaget om ett mer rättvist prissystem i kollektivtrafiken genom införande av enhetspris är det endast Vänsterpartiet och Sjukvårdspartiet som svarar ja. Miljöpartiet och Centerpartiet är osäkra, medan Socialdemokraterna och Moderaterna motsätter sig förslaget.

I frågan om ny kärnkraft i Värmland är Moderaterna det enda parti som ställer sig positivt. Samtliga övriga partier svarar nej, med undantag för Sjukvårdspartiet som ännu inte tagit ställning.

Trots att klimatfrågorna präglas av större samsyn än natur- och skogsfrågorna är skillnaderna mellan partierna fortfarande betydande. Den nationella granskning som Naturskyddsföreningen genomfört bekräftar denna bild.

För väljare som ser klimatet, skogen och den biologiska mångfalden som viktiga framtidsfrågor är det därför av stor betydelse att känna till hur de olika partierna ställer sig till dessa viktiga frågor. Skillnaderna mellan partierna är stora, och de vägval som görs under den kommande mandatperioden kommer att få stor betydelse för Värmlands natur, klimat och framtida hållbarhet.

Tabell 2. Granskning av Regionala politiska partier i Värmland med fokus på Klimat och energi, här redovisas de korta svaren från de sex, utav nio, partier som svarade på Naturskyddsföreningen i Värmlands enkät.

Naturskyddsföreningen i Värmland arrangerar tillsammans med Cirkulär Arena, Karlstads Klimatnätverk och Karlstads Naturskyddsförening. en kväll med politikersamtal och frågestund den 27 augusti, kl. 18.00, med region och kommunpolitiker i Karlstad på CCC.

Alla är varmt välkomna, medlemmar som icke medlemmar, anmälan görs via denna länk senast 20 augusti: https://www.naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/politikersamtal-fragestund-karlstad-2026-08-27/

Längre ner på denna sida kan mer detaljerade enkätsvar från de politiska partierna läsas.

Fråga 1
Vilka frågor har ni drivit under senaste
mandatperioden inom klimat och miljö?

Vänsterpartiet
Vi har drivit en stor mängd frågor där klimatet och biologiska mångfalden har varit prioriterade för oss för att Sverige ska nå mål och åtaganden inom dessa områden. I dessa motioner finns förslag som vi drivit under mandatperioden: Klimatet, Biologisk mångfald, Vardag fri från skadliga kemikalier, Hållbart skogsbruk för biologisk mångfald och klimatet, Hållbart och rättvist fiske, Ökad nationell självförsörjning med hållbart jordbruk.

Socialdemokraterna
Klimatomställningen är förutsättning för hållbar regional utveckling med gröna jobba, nya arbetstillfällen och stärkt konkurrenskraft för näringslivet i Värmland. Socialdemokraterna har verkat för ökad tillgång till fossilfri el och investeringar i energisystemet som en förutsättning för klimatomställningen som tex ladd infrastruktur för våran egen fordonsflotta. Fokus har legat på utbyggnad av fossilfri elproduktion, elektrifiering av industri och transporter, stärka elnätet, satsningar som ska möjliggöra nya gröna industrijobb, Vi har sett över upphandlingar hur de kan bli bättre att nå klimat och miljömålen.

Miljöpartiet
Eftersom vi inte har varit med i regionfullmäktige den senaste mandatperioden, har vi inte kunnat driva några frågor där. Däremot har vi i Värmland bedrivit en hel del opinionsbildning kring klimat- och miljöfrågor. Ett sätt att beskriva detta arbete kan vara att sammanfatta vilka klimat- och miljöfrågor vi skrivit debattartiklar om i NWT och VF: klimat, trafik, skogsbruk, skydd av skog, kalkning, vargjakt, kärnkraft, kärnvapen.

Sjukvårdspartiet
Att vi ska öka ambitionerna i miljöarbetet. Att öka andelen närproducerade och ekologiska livsmedel på våra vårdinrättningar. Vi arbetar för att minimera transporterna. Att nya byggnader i arkitektur och utseende ska anpassas till sin omgivning. Genom att skapa harmoni och balans mellan nytt och gammalt, byggnader och grönytor, erhålls attraktiva tätorter. Att länets sjukhus får egen rening av avloppsvattnet från läkemedel och kemikalier. Idag renas avloppsvattnet i kommunala reningsverk bara från kväve, fosfor och organiskt material. De investeringar som Region Värmland gör ska vara hållbara investeringar avseende klimat, miljö, socialt ansvarsmässigt – och bolagsmässigt. Ansvarsfulla investeringar. Öka andelen ekologiskt, närproducerat för att få ner transporter och gifter. Vilket också innebär minskad sårbarhet vid kriser och arbetstillfällen.

Centerpartiet
Centerpartiet har jobbat för en fossilfri kollektivtrafik. Vi har orkat hålla fast i detta trots att biodrivmedel i form av HVO har inneburit högre kostnader. Vi har också ökat elektrifieringen via elbussar i såväl stadstrafik som i delar av regiontrafiken.
Inom livsmedelsupphandlingen har vi drivit en strävan för att mer av den inköpta maten ska vara svenskproducerad och helst närproducerad. Vilket är till fördel för miljö och djuromsorg. Samt för beredskap.

Moderaterna
Vi stödjer aktivt den moderatledda regeringens politik kring kärnkraft och under mandatperioden har vår miljöpolitik i Värmland fokuserat på att förena minskade utsläpp med en stärkt regional konkurrenskraft.
För att trygga Värmlands tunga industri har vi drivit på för en säker tillgång till planerbar el. Det är en direkt förutsättning för att företag ska våga investera i grön teknik och skapa nya jobb i länet. Värmland ska vara ett centrum för grön innovation.

Fråga 2
Vilka frågor kommer ni att driva inom
klimat och miljö kommande mandatperiod

Vänsterpartiet
Investeringsplan för grön omställning
Vi vill genomföra ett klimatinvesteringspaket på 700 miljarder de kommande 10 åren där en klimatinvesteringsmyndighet planerar och strukturerar investeringar i transporter, bostäder, förnybar energi/elnät samt skydd av natur. Det skulle bygga Sverige starkt för att minska utsläpp, skapa jobb och göra vårt samhälle tryggare.

Massiv satsning på hållbara transporter och billigare kollektivtrafik
Statens kontroll över infrastrukturen måste öka för att klara omställningen och nå klimatmålen. Vi vill satsa 260 miljarder mer än regeringen på hållbara transporter 2026–2037. Vi vill stärka järnvägen, införa en elbilspremie, bygga ut kollektivtrafiken och införa en Sverigebiljett, dvs. en nationell månadsbiljett på 450kr för kollektivtrafik.
Satsa på förnybara energikällor och stärkt elöverföringskapacitet
För att klara omställningen från fossila bränslen måste elproduktionen öka kraftigt. Vänsterpartiet vill att staten ska satsa mer på förnybar energi och ta större kontroll över den infrastruktur som är viktig för klimatomställningen, t.ex. elnätet. På så sätt kan vi öka vi den förnybara energiproduktionen, samtidigt som vi pressar ner elpriserna.
Avveckla klimatskadliga subventioner
Sverige subventionerar användning av fossila bränslen med över 30 miljarder kronor varje år. Det motverkar omställningen till ett fossilfritt samhälle och minskar utrymmet för klimatsmarta alternativ. Sverige bör anta en handlingsplan för hur klimatskadliga subventioner kan avvecklas i närtid med hänsyn till ekonomiskt utsatta och regioner.
Hållbart fiske
Vänsterpartiet vill stoppa det storskaliga industrifiskets rovdrift efter fiskmjöl. Vänsterpartiet vill förbjuda all bottentrålning som inte är skonsam och flytta ut trålgränsen för att värna ekosystemen. Det skulle stärka fiskbestånden i våra hav och gynna det småskaliga kustnära fisket och vår livsmedelskonsumtion.
Skydda vår natur och allas rätt till tillgänglighet
Vänsterpartiet anser att 30 procent av Sveriges natur på sikt ska skyddas för biologisk mångfald och klimatet. Ett ökat skydd av natur stärker även allmänhetens möjligheter, inte minst de med lägre inkomster, till rekreation och upplevelser. Det generella strandskyddet måste värnas för den svenska allemansrätten och den biologiska mångfalden.
Åtgärder för ett hållbart skogsbruk
Vi vill införa regleringar och ekonomiskt stöd för ett hållbart skogsbruk för klimatet och biologisk mångfald. Högre krav på miljöhänsyn i skogsbruket, stopp för avverkning av skyddsvärda skogar, utfasning av kalhyggesbruk. Ekonomiskt stöd för kalhyggesfritt skogsbruk och andra åtgärder som stärker kolinlagringen.
Vardag fri från skadliga kemikalier
Vänsterpartiet anser att all PFAS bör förbjudas. För en säkrare kemikalieanvändning krävs hårdare krav på de företag som tillverkar kemikalier och släpper ut dem på marknaden. Sverige bör gå före med nationella förbud och det ska inte vara tillåtet att konkurrera med varor inom EU som inte lever upp till krav för hälsa, miljö och arbetsvillkor.
Inrätta en utsläppsbudget
Sverige måste accelerera klimatomställningen. Det är politikens ansvar att öka takten och genomföra den rättvist. En koldioxidbudget/utsläppsbudget med styrmedel som baseras på hur stor mängd koldioxid vi rättvist kan släppa ut nationellt för att leva upp till Parisavtalet bör antas i klimatpolitisk handlingsplan varje mandatperiod.
Minska konsumtionens miljö- och klimatpåverkan
Inför mål för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen och nå en cirkulär ekonomi. Att individen minskar sin klimatpåverkan genom konsumtionsval är bra men inte tillräckligt. Tillgång till prisvänlig kollektivtrafik och växtbaserade livsmedel ska främjas med stöd. Sverige bör öka självförsörjningen av livsmedel och minska köttkonsumtionen.

Socialdemokraterna
Under de kommande åren ska omställningen mot ett mer hållbart samhälle ta fasta på att minska klimatpåverkan. Det handlar om att maten vi äter i allt större utsträckning ska produceras nära och med kortare transportsträcka. Det handlar också om att använda energi klokare, genom att förbättra och effektivisera de byggnader och miljöer där människor verkar.
Hållbarhet ska genomsyra hur vi jobbar med inköp och upphandling och användas som ett verktyg för att driva utvecklingen mot produkter och tjänster som belastar miljön mindre. Samtidigt behöver beroendet av fossila bränslen minska, så att verksamheter och transporter successivt ställs om till fossilfria alternativ. Utsläppen ska minska, steg för steg, i takt med att tekniken utvecklas och nya lösningar tas i bruk. Men det ska göras utan att det känns som en uppoffring. Omställningen är till för att du ska få en bättre vardag.
Resurser ska användas mer varsamt, inte minst vid nybyggnation och ombyggnation, där material, metoder och livslängd måste vägas in för att minska den samlade miljöpåverkan. Även i det lilla spelar valen roll – förbrukningsartiklar och dagliga inköp ska bidra till lägre utsläpp och en minskad klimatpåverkan över tid.
Denna inriktning bygger på insikten om att omställningen är nödvändig, men också att den ska vara genomförbar. Genom att ta ansvar i dag kan grunden läggas för ett samhälle som håller sig inom planetens gränser och som ger framtida generationer bättre förutsättningar att leva, verka och utvecklas.

Miljöpartiet
Våra klimat- och miljöprioriteringar i Region Värmland, för den kommande mandatperioden, kan sammanfattas så här:
Region Värmland tar ansvar för klimatet och miljön. Region Värmland behöver avsätta mer resurser för arbetet med att minska sin miljö- och klimatpåverkan.
Omställning av transportsystemet. Utbyggd och billigare kollektivtrafik, som går att lita på. Utveckla cykelvägnätet i Värmland. Bättre laddmöjligheter för bilister. Alla Region Värmlands tjänstefordon ska drivas med icke-fossila drivmedel. Mindre flygtrafik.
Hållbar energiförsörjning och hållbart byggande. Region Värmland ska investera i förnybar energiproduktion och energilagring, och ta en samordnande roll kring hållbar energiförsörjning i Värmland. Vid om- och nybyggnad ska regionen prioritera energieffektivitet och använda livscykelanalyser för klimatsmarta materialval.
Mindre avfall och bättre avfallshantering. Region Värmland ska minska avfallsmängderna genom att undvika onödiga engångsartiklar, införa tydliga rutiner för materialanvändning inom vården och genom att återbruka kontors- utrustning, möbler med mera, samt tillämpa källsortering i alla delar av verksamheten.
Hållbar upphandling. All upphandling i Region Värmland ska inriktas på att inköpta varor ska vara miljövänliga, klimatsmarta, närproducerade, etiskt framställda, hållbara och reparerbara och att de levereras på miljömässigt bästa sätt.
Regional aktionsfond för natur och friluftsliv. Region Värmland ska ta initiativ till att bilda en regional aktionsfond för biologisk mångfald och friluftsliv i Värmland, om möjligt tillsammans med kommunerna.

(Utförligare sammanfattning finns i vårt regionala handlingsprogram för 2026-2030, som kan laddas ner från mp.se/varmland. Särskilt traffikdelen är betydligt utförligare där, eftersom regionen har så viktiga roller i trafikpolitiken.)
På riksnivå kommer vi att jobba med miljö- och klimatfrågor på bred front, och där hör minskade klimatutsläpp och mer naturskydd till de främsta prioriteringarna.

Sjukvårdspartiet
Fortsätta driva angivna punkter i svaret från fråga 1, så att långsiktigt välbefinnande grundat på en god livsmiljö tryggad av en natur där biologisk mångfald gynnas.

Centerpartiet
I vårt program har vi med att öka återvinning inom regionens verksamheter. Vi vill också ge möjlighet att gå över till HVO även i våra ambulanser. Mer solceller på regionens fastigheter finns också med.
Samt att i infrastrukturen öka kapaciteten på järnväg i form av dubbelspår genom Värmland och en helt eller delvis elektrifierad Fryksdalsbana.

Moderaterna
Värmland har särskilt goda förutsättningar att bidra till klimatomställningen. Skogsbruket, basindustrin och bioekonomin spelar redan idag en avgörande roll i utvecklingen av hållbara material, fossilfri energi och innovativa tekniska lösningar.
Produkter från skogen är dessutom cirkulära och del av ett biologiskt kretslopp.
Vår miljöpolitik utgår från en enkel princip: hållbarhet kräver tillväxt. Klimatomställningen ska inte ske genom att fungerande näringar avvecklas utan genom teknikutveckling, innovation och investeringar.
Människan måste också ses som en naturlig del av den biologiska mångfalden.

 

Biologisk mångfald & skog

I Värmland är endast 2,9 procent skog formellt skyddad. Enligt de globala biologiska mångfaldsmålen, Kunming Montreal-ramverket (2022) som Sverige skrev under och har åtagit sig, ska Sverige skydda 30 procent till 2030.

Vi ställde ett flertal Ja & Nej frågor angående skogen och den biologiska mångfalden till partierna. Tabell 1 visar deras korta svar (Ja, nej, vet ej) genom att använda trafiksignal systemet så är det lätt att se vilka som är för eller emot, möjligheten fanns för partierna att utveckla sina svar och vi har gjort en sammanfattning för vissa av dessa frågor per parti under tabellen.

 Vänsterpartiets svar

Vi har föreslagit kraftigt ökade anslag för skydda skog till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Vi har även föreslagit förbud mot att ur- och naturskogar avverkas samt att kartläggning bör ske för att få kunskap om återstående ej kända skyddsvärda skogar. Sverige bör anta en nationell målsättning om att 30 procent av skogsmarken långsiktigt ska skyddas i ekologiskt sammanhängande nätverk med avseende på naturtyp och geografisk utbredning. Vi kan inte ta ställning till om det nationella målet ska uppnås genom att just Värmland ska ha precis 30 % skyddad skog men andel skyddad skog behöver öka.

Anslaget för att skydda skogar måste öka. Det behövs förbud mot att ur- och naturskogar avverkas och kartläggning för att få kunskap om återstående ej kända skyddsvärda skogar. Vi vill även införa regleringar och ekonomiskt stöd för ett hållbart skogsbruk för klimatet och biologisk mångfald.

Högre krav på miljöhänsyn i skogsbruket, stopp för avverkning av skyddsvärda skogar, utfasning av kalhyggesbruk. Ekonomiskt stöd för kalhyggesfritt skogsbruk och andra åtgärder som stärker kolinlagringen.

Vi vill införa ett naturpolitiskt ramverk för att möta naturkrisen på samma sätt som klimatkrisen. Ramverket bör, precis som klimatpolitiska ramverket, bestå av ett naturpolitiskt mål, en lag som styr regeringens naturpolitiska arbete och ett råd som ger stöd till och utvärderar regeringens insatser på området. Det skulle ge oss politiskt redskap att hantera krisen för biologisk mångfald och våra ekosystemtjänster.

God vattenstatus

Vi kommer att arbeta för att vattenkraften ska få moderna miljövillkor för att stärka miljöhänsynen i våra rinnande vatten genom tex fiskvandringsvägar. Regeringen har under mandatperioden pausat detta viktiga arbete och haft fokus på att i stället försvaga för miljön och ensidigt gynna näringsintressena.

Ekologisk mat

Vi arbetar för att höja andelen ekologiska livsmedel när vi upphandlar till den regionala eller kommunala verksamheten. I regionen stöder vi ett kluster av företag som jobbar för ekologisk och närproducerad mat och för att utveckla besöksnäring kring mat och matkultur.

Vi vill stärka det ekonomiska stödet för ekologisk odling och det statliga stödet till kommuner och regioner. Vårt engagemang för lägre priser på livsmedel genom att motarbeta matjättarnas oligopol är på sätt och vis ett arbete för ekologiska livsmedel. Den som har svårt att klara sin ekonomi vänder på varje krona, och måste man göra det så lägger man inte till den extra krona som är ett ekologiskt val.

 

Socialdemokraternas svar

Genomförandet (av att skydda mer skog) måste ske med hänsyn till markägare och genom ekonomisk ersättning när mark skyddas.

Biologiska mångfalden i skogen måste stärkas genom ökat skydd av värdefull natur, restaurering av naturmiljöer och bättre ersättning till markägare. Samtidigt som skogen ska brukas och bidra till jobb, tillväxt och klimatomställningen. Här ser vi offentligt och statligt ansvar som viktigt för att nå målen i Värmland.

Vi driver på för ett mer diversifierat skogsbruk.

God vattenstatus

Vi jobbar aktiv med påverkansarbete med att få till tex kalkningsbudgeten ökas från staten, för att inte våra sjöar skall försuras eftersom det är sammanhållet vattensystem som inte enbart följer Värmlands gränser.

Ekologiskmat

Sverige ska ha en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i hela landet. Det skapar jobb, tillväxt och framtidstro. Det ger också tillgång till säkra, hållbara och hälsosamma livsmedel. Mot bakgrund av de gröna näringarnas roll i klimatomställningen och Sveriges behov av att säkra livsmedelsförsörjningen har behovet blivit ännu tydligare. Ekologisk produktion är dessutom mer motståndskraftig och är därför extra viktig för att öka vår motståndskraft. Vi vill öka både det konventionella och det ekologiska jordbruket. Att sätta upp riksdagsbundna mål om en viss andel ekologiskt brukad areal anser vi däremot inte är en prioriterad åtgärd

 

Miljöpartiets svar

Detta är främst en rikspolitisk fråga, men kommuner och regioner bör också hjälpa till. Den regionala aktionsfonden som vi föreslår skulle kunna vara ett sätt att organisera regionens bidrag i detta arbete.

En nyckelfråga för att kunna skydda mer natur är att öka resurserna för ersättningar till berörda markägare. Vi kommer att jobba så hårt vi kan för att Sverige ska närma sig målet snabbare, men det är ändå svårt att tro att det ska kunna nås redan 2030. EU:s naturrestaureringsförordning, som Miljöpartiet varit med och drivit igenom i EU, kan förhoppningsvis bli en viktig draghjälp.

Vi vill kraftigt öka anslagen för skydd av natur och för naturvårdsskötsel av skyddad natur. Vi vill införa ett bonus-malus-system för skogsbruk, som gör naturnära metoder lönsammare än storskaligt kalhyggesbruk. Statliga aktörer som äger och förvaltar skog ska vara föredömen. Vi vill också satsa mer på tillsyn av skogsbruket. (Svaret på denna fråga handlar primärt om vad vi vill göra i rikspolitiken.)

Vi jobbar för att allt skogsbruk ska vara naturnära. Det innebär att en betydligt större andel än idag ska ske med hyggesfria metoder – dock inte att allt skogsbruk ska vara hyggesfritt. På marker som under naturliga förhållanden skulle brinna en eller ett par gånger per århundrade, kan ett naturnära skogsbruk efterlikna skalan på den störning som bränderna skulle innebära, så att mängden av konkurrenssvaga trädslag som björk kan bibehållas eller ökas. Vi vill främja naturnära skogsbruk genom rådgivning och genom ett bonus-malus-system för skogsbruk.

Det är till stor del en resursfråga. Nu har de centrala myndigheterna tagit fram en plan och uppskattat resursbehovet till 20 miljarder om året, en ökning med 9 miljarder om året i förhållande till motsvarande åtgärder i nuvarande statsbudget. Det kan mycket väl vara en underskattning av behovet. Vi kommer att kämpa i budgetförhandlingarna med andra partier för att tillräckliga resurser avsätts i statsbudgeten.

God vattenstatus

En viktig sak som kan göras snabbt är att återställa resurserna för kalkning, som skurits ner av Tidöregeringen. Försurningen är fortfarande ett problem i Värmlands vattendrag, även om det inte uppmärksammas så mycket nuförtiden. Framför allt behöver vi säkerställa att resurserna räcker till för att upprätthålla lämpligt pH i de vattendrag där de hotade arterna flodpärlmussla och flodkräfta finns kvar.

När det gäller vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande djur, så hanteras det inom den process som kallas NAP (nationell plan för omprövning av vattenkraft), som syftar till att alla vattenkraftverk ska få moderna miljövillkor. Det är viktigt att den processen får fortsätta och inte bromsas av regeringen.

Restaurering av vattendragens fysiska struktur, som förändrats kraftigt under flottningsperioden, bedrivs av länsstyrelsen, och det är också ett arbete som vi vill säkerställa resurser till.

Ekologiskmat

Andelen ekologiska livsmedel ökade när vi var med och styrde regionen, från 15 % år 2010 till 38 % år 2021. Det är väldigt synd att andelen minskat så kraftigt sedan dess, och att den nya miljöplan för Region Värmland som antagits denna mandatperiod inte ens har ett mål om ekologiska livsmedel. Vi vill att regionens styrdokument ska visa att detta är en viktig fråga. Troligen behövs det också resurstillskott på detta område. Förutsättningarna förbättras om vi får en regering som inflationssäkrar statsbidragen till regionerna, istället för att låta dem urholkas av inflationen.

 

 Sjukvårdspartiets svar

Vi kommer att jobba faktabaserat och i möjligaste mån värna om och öka natur med höga naturvärden. Vi ser att dagens skogspolitik är utarmande och kräver långsiktiga lösningar. Här ser vi en möjlighet att påverka politiskt genom samverkan lokalt, regionalt och inte minst med skogsnäringen.

Utifrån dagen situation är det viktigt att verka på flera nivåer. Skydda värdefulla naturskogar som värdekärnor i skogslandskapet i kombination genom att verka politiskt för ett skogsbruk med mångfald i fokus. Här är det viktigt att ytor med produktionsskog sköts för att fungera i ett mer varierat klimat.

Vår genomgående inriktning är att gynna det lokala och gärna det småskaliga. Viktiga delar som även faller väl in under ett långsiktigt skött skogsbruk där vikten av starka hänsyn till biologisk mångfald implementeras.

God vattenstatus

Vatten är livet och för ett sjukvårdsparti grundläggande (läs: för planeten). Vi vill exempelvis aktivt påverka prioriteringar för ökad kalkning av aktuella vattensystem långsiktigt och stärka förutsättningarna för olika arters vandringsvägar.

Ekologiskmat

SiV verkar generellt för en hälsosam miljö. Vår inställning är så långt möjligt att prioritera närproducerade livsmedel, dvs. även framför ekologiskt fjärrproducerade livsmedel med långa transporter i bagaget. Närproducerade livsmedel öppnar dessutom lättare för att tas fram som ekologiska. Har vi möjlighet att påverka och göra skillnad genomsyras vår politik av denna inriktning.

 

Centerpartiets svar

I Sverige är 25% av skogen undantaget från skogsbruk. Ska vi klara klimatmålen så är det allra viktigaste att vi fasar ut fossila material och drivmedel och skogsråvaran har då en nyckel i den omställningen. Dessutom skulle den ambitionen kosta ca 23 miljarder kronor, bara för Värmland…

Någon regional budget för skydd av natur finns inte och inte heller kommunerna bildar reservat med naturmiljö som motivering i någon större omfattning. Vi noterar dock att den skyddade arealen växer hela tiden, inklusive de frivilliga skydden.

Att olika delar av näringslivet har dialoger med politiker är inget konstigt. Skogsindustrin är oerhört betydelsefull för Värmlands och Sveriges utveckling. För tillväxten och för att ställa om landet till ett fossilfritt, klimatsmart samhälle.  Region Värmland har under mycket lång tid varit en aktör som på olika sätt stöttat utvecklingen inom den skogliga bioekonomin. Detta är vi mycket stolta över och det tänker Centerpartiet fortsätta jobba för.

Att nyttja skogens resurser för att bygga ett hållbart samhälle är dock helt nödvändigt. När EU tar fram ett regelverk som inte är anpassade till svenska förhållanden, riskerar detta leda till negativa effekter.

God vattenstatus

God status innebär att ALLA vatten ska återställas till ett naturligt tillstånd. Detta är inte fysiskt, praktiskt eller ens teoretiskt möjligt. Framförallt inte till nästa år. EUs ramdirektiv för vatten har implementerats i Sverige på ett sätt så att det ger orimliga konsekvenser. Vattenarbetet måste i första hand inriktas på att 1. Se till att skadliga utsläpp minskar. 2. Genomföra återställande/sanerande insatser där de gör som störst nytta. 3. Inte genomföra direkt kontraproduktiva åtgärder. Som att riva ut klimatvänlig vattenkraft. Såväl åtgärder som regelverk är dock en nationell fråga.

Ekologiskmat

Livsmedelsstrategi 2.0 innehåller inga sådana mål. Det Centerpartiet jobbat för såväl i regionen som i kommunerna är att livsmedel som köps in ska leva upp till svenska krav på miljö och djuromsorg. Vi har i andra hand fokuserat på närproducerat. Den ekologiska marknaden har gått ner vilket gjort att utbudet krympt och priserna stigit. Därav prioriteringen. Vi har också en låg livsmedelsproduktion i Sverige/Värmland och måste på olika sätt få upp den. Det är bra både för vår miljö och för beredskapen.

 

Moderaternas svar

(Skrev inget extra på skogsfrågorna.)

God vattenstatus

Ambitionen är hög, men vi måste vara ärliga med att det krävs rimliga avvägningar mot bland annat vattenkraftens betydelse för elsystemet. Vi stödjer lokala vattenvårdsprojekt men vill undvika orimliga krav på småskalig vattenkraft som riskerar att utradera både värdefull lokal elproduktion och oersättliga kulturmiljöer.

Många av dessa dammar och vattenmiljöer har funnits i hundratals år och har under den tiden skapat egna, unika ekosystem. Att ensidigt fokusera på utrivning innebär att man riskerar att förstöra de biologiska värden och den biologiska mångfald som vuxit fram i dessa miljöer över sekler.

Ekologiskmat

Vi ställer oss kritiska till förslaget eftersom det hotar både beredskapen och miljömålen. Det är orimligt att bara rent av välja bort närproducerade alternativ till förmån för mer långväga lösningar. Det blir direkt motsägelsefullt när högkvalitativa produkter från exempelvis den värmländska skogen inte ges det utrymme och det värde de förtjänar i ett hållbart livsmedelssystem.

 

Fråga om naturrestaurering

EU:s nya naturrestaureringsförordning är en stor möjlighet för Sverige och Värmland att göra något meningsfullt åt naturkrisen och klimat- och föroreningskriserna. Tyvärr har Sveriges nuvarande regering lagt sig på den absolut lägsta ambitionsnivån och beaktar inte till fullo den forskning och kunskap som finns tillgänglig.

Hur planerar ert parti att jobba med EU:s restaureringsförordning och hur planerar ni att uppnå målet att restaurera 20 procent till 2030?

 

 Vänsterpartiets svar

För det första anser vi att det är oacceptabelt att regeringen gör allt för att begränsa de positiva effekterna av naturrestaureringsförordningen för biologisk mångfald och struntar i vetenskapen och ekosystemens behov. Vi vill att ett etappmål införs med målsättning om att senast 2030 ska restaureringsåtgärder genomföras för minst 30 procent av de i Sverige förekommande naturtyper enligt EU:s restaureringsförordning som inte är i gott tillstånd. Anslag till naturvårdssatsningar behöver öka och Sverige behöver snarast besluta om en ambitiös naturrestaureringsplan. Naturen är grunden för vår framtida välfärd.

 

Socialdemokraternas svar

Vi delar bilden av att Sverige ska leva upp till sitt åtagande att inom ramen för EU:s naturrestaureringsförordning ta fram en naturrestaureringsplan för svensk natur. Genomförandet behöver ske på ett sätt som tar hänsyn till svenska förhållanden, skogsägares ansvar och den svenska modellen med frihet under ansvar. Restaureringsåtgärder bör i första hand riktas mot områden där de ger störst ekologisk effekt och kombineras med ett aktivt och hållbart brukande i övriga landskapet.

 

Miljöpartiets svar

Det är till stor del en resursfråga. Nu har de centrala myndigheterna tagit fram en plan och uppskattat resursbehovet till 20 miljarder om året, en ökning med 9 miljarder om året i förhållande till motsvarande åtgärder i nuvarande statsbudget. Det kan mycket väl vara en underskattning av behovet. Vi kommer att kämpa i budgetförhandlingarna med andra partier för att tillräckliga resurser avsätts i statsbudgeten.

 

 Sjukvårdspartiets svar

SiV strävar efter att gemensamt satt mål skall nås och att ett internationellt samarbete är förutsättningen för dessa. Sverige skall helst vara en förebild i detta och därmed också visa vägen i handling. Beslut som tas i denna riktning uppmuntras.

 

Centerpartiets svar

Detta är en nationell fråga. Att nyttja skogens resurser för att bygga ett hållbart samhälle är dock helt nödvändigt. När EU tar fram ett regelverk som inte är anpassade till svenska förhållanden, riskerar detta leda till negativa effekter.

 

Moderaternas svar

Moderaterna i Värmland välkomnar ambitionen att stärka Europas ekosystem, men vi betonar att genomförandet måste ske på ett sätt som är ekonomiskt försvarbart och som respekterar äganderätten.

 

Klimat, energi och hållbarhet

Sveriges och Värmlands växthusgasutsläpp har ökat de senaste åren i stället för att minska som Sverige har förpliktigat sig enligt Parisavtalet.

Kommer ert politiska parti införa styrmedel och lägga budgetar som ser till att Värmland kommer leva upp till målet att vara klimatneutralt till 2030?

Vi ställde ett flertal Ja & Nej frågor angående klimat och energi till partierna. Tabell 2 visar deras korta svar (Ja, nej, vet ej) genom att använda trafiksignal systemet så är det lätt att se vilka som är för eller emot, möjligheten fanns för partierna att utveckla sina svar och vi har gjort en sammanfattning av vissa frågor per parti under tabellen.

Vänsterpartiets svar

Värmland når inte sina mål och vi är beredda att inom Värmland samordna de aktörer som har störst möjlighet att påverka det.  Det handlar om att byta till förnybara bränslen för transporter och att utveckla sol- och vindkraft i ett snabbare tempo än idag, inte minst genom att bidra till forskning inom området. Vi vill också utveckla och effektivisera sättet som vi tar vara på vattenkraften i Klarälven.

Vi vill stärka kommuners och regionernas möjligheter att få statligt stöd för investeringar som minskar utsläppen, genom tex Klimatklivet. Se i övrigt våra förslag som presenteras i fråga 2.

I Värmland strävar vi efter att påverka den regionala och de kommunala energiplanerna, där effektivisering är en del. Vi vill genomföra stora statliga investeringsstöd för att stärka energieffektiviseringar av våra bostäder. Vi vill även att det tas fram en nationell plan för energibesparing och energieffektivisering.

Vänsterpartiet vill införa en gemensam nationell månadsbiljett för all regional kollektivtrafik genom en statlig satsning. Den ska kosta 450 kronor för vuxna och 225 kronor för barn och unga samt pensionärer. En liknande biljett har redan införts i Tyskland och haft stor påverkan på utsläppen. Med samma effekt skulle Sverigebiljetten ha potential att minska Sveriges utsläpp med runt 1 miljon ton koldioxidekvivalenter per år.

Parallellt med införandet av en Sverigebiljett vill Vänsterpartiet se stora statliga investeringar i att bygga ut regionala kollektivtrafiken, med ett särskilt fokus på trafiken i gles- och landsbygd. Värmland är ett relativt glest befolkat län med långa avstånd. Det gör det svårt att med regionens skattepengar hålla ett så lågt biljettpris som vi egentligen skulle vilja. Det är svårt få acceptans för ett enhetspris, när vissa resor kan vara 20 mil genom Värmland, och andra är ett fåtal hållplatser i centrala Karlstad. Det vi gör att utveckla den dynamiska trafiken, främst i glesbygd, som ger ett betydligt bättre reseutbud som är mer anpassat efter resenärernas resebehov. Värmlandstrafik är definitivt ledande i den svenska utvecklingen. Prioriteringen är att ha prisvärd och kvalitativ kollektivtrafik i Värmland, men för att på riktigt kunna få jämlika priser behöver staten enligt Vänsterpartiets förslag kompensera för att det är väldigt olika förutsättningar i Sverige att kunna erbjuda kollektivtrafik.

Vi vill att Sverige antar mål om cirkulär ekonomi med tidsatta mål som är uppföljningsbara. Cirkulär upphandling i linje med våra klimat- och miljömål är en viktig del i detta.

 

Socialdemokraternas svar

Vi jobbar vidare med att ställa om fordonsflottan och satsa på kollektivtrafiken. Se över hur vi hanterar våra ägda skogar och påverkar hur staten hantera sin del i detta. Proaktivt arbete med näringslivet som redan idag gör en stor omställning men behöver långsiktiga spelregler för att investera. Men vi behöver har en regering som tar taktpinnen i detta och tyvärr har vi inte sett det så de senaste åren har vi tappat så det kommer bli tufft att nå målen.

Just nu så jobbar vi med att se över priserna i kollektivtrafiken men i dagsläget så ser vi inte att vi kommer kunna ta det klivet under kommande mandatperiod men att se över att priserna på zonerna och även om det går att slå ihop zoner är ett arbete som vi har påbörjat och ser framför oss.

Vi kommer att införa gratis lovkort till barn och unga 7-19 år och vi vill införa gratis resor för pensionärer under lågtrafik.

Att vi har högt uppsatt mål i upphandlingar bidrar till att nå målen men det är fler aktörer som behöver vara med på resan. En upphandling rör kollektivtrafiken som påverkar Värmland i sin helhet. Vi har möjligheter att stimulera med verktyg som vi har till innovations ansökningar, företagsstöd bla.

Offentliga upphandlingar är ett viktigt verktyg i omställningen och behöver användas på ett mer systematiskt sätt än idag. Vi anser att offentlig upphandling kan användas strategiskt för att främja ny teknik och hållbara lösningar. Vi beklagar att nuvarande regering har valt att inte gå vidare med förändringen av lagstiftningen att upphandlade myndigheter ska beakta miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte. I miljöplan och eller likande uppföljningsdokument.

 

Miljöpartiets svar

På riksnivå har Miljöpartiet en klimatfärdplan med 224 förslag för att nå klimatmålen. Den är visserligen från 2021, men eftersom vi sedan dess haft fyra förlorade år med Tidöregeringen så återstår det mesta att göra. En viktig sak därutöver är att fasa ut brytningen av torv.

I Region Värmland vill vi ge verksamheterna bättre förutsättningar att arbeta för att minska sin klimatpåverkan. Förutom centralt placerade miljötjänster behöver resurser avsättas så att ansvaret för klimat och miljö sprids i hela organisationen. Vi vill att Region Värmland ska investera i förnybar energiproduktion och energilagring, som minst för att täcka det egna behovet och bidra till lokal energiförsörjning. Region Värmland ska också ta en samordnande roll kring hållbar energiförsörjning i Värmland och fortsätta dri­va på kapacitetsökning av elnätet i länet. Re­gion Värmland behöver också stärka upp sitt arbete med att stötta företag att ställa om sin energianvändning. Vid om- och nybyggnad ska regionen prioritera energieffektivitet och använda livscykelana­lyser för klimatsmarta materialval, med ökat träbyggande som naturlig följd. Vi vill också förbättra underhållet för de fastigheter som Region Värmland äger. All upphandling i Region Värmland ska inriktas på att inköpta varor så långt som möjligt ska vara miljövänliga, klimatsmarta, närproduce­rade, etiskt framställda, hållbara och reparer­bara, och att de ska levereras på klimat- och miljömässigt bästa sätt.

På riksnivå vill vi införa stöd till energieffektivisering av flerbostadshus och företag, samt införa ett system som kallas ”vita elcertifikat” för att stimulera energi-effektivisering. I Region Värmland vill vi stötta och uppmuntra fastighets-förvaltningen att fortsätta sitt framgångsrika arbete med energieffektivisering. I Region Värmland vill vi stötta och uppmuntra fastighetsförvaltningen att fortsätta sitt framgångsrika arbete med energieffektivisering.

Vi jobbar för ett enhetligt månadspris, ca 500 kr för fullbetalande, för all regional kollektivtrafik i Sverige. Det kallar vi Sverigekortet. En preliminär bedömning är att det skulle kosta 7 miljarder om året, och det menar vi att staten ska avsätta.

I förra mandatperioden, när vi var med och styrde Region Värmland, så lyckades vi sänka biljettpriserna en del. Vårt mål är att sänka priserna ytterligare, både på enkelbiljetter och periodkort.

 

 Sjukvårdspartiets svar

Genom att, som tidigare nämnts, verka för det lokala och småskaliga i kombination med ett minskat fossilberoende.

SiV har även under föregående mandatperiod drivit på för lägre avgifter inom kollektivtrafiken för att göra den mera attraktiv och, inte minst, fungera i länets mer glest befolkade delar. Här har partiet kommit en bra bit på väg avseende vad som är praktiskt och politiskt vägvinnande.

 

Centerpartiets svar

Region Värmlands främsta klimatpåverkan är våra transporter och där har vi länge jobbat med att minska våra utsläpp via övergång till biodrivmedel och el. Detta har vi gjort trots att det inte alltid är ekonomiskt fördelaktigt. Vi vill nu gå vidare med att stärka hela verksamhetens logistikfunktion för att minska transporterna.

Vi har också väldigt länge jobbat hårt för att stärka järnvägsinfrastrukturen till och från Värmland, vilket skulle ha en positiv klimateffekt.

Stämmer det verkligen att det finns regioner som har samma pris på ALLA biljetter? (Ja, Uppland och Stockholm län)

I Region Värmland har Centerpartiet arbetat för att hålla tillbaka biljettpriserna, men det har varit tuffa år med otäck inflation! Vi har samtidigt prioriterat att utveckla den dynamiska trafiken som ett sätt att möjliggöra fler som kan åka. Exempelvis kan vem som helst nu följa med skolbussarna i hela Värmland.

Vi har många fastigheter och varje gång det ska renoveras så ska energieffektivitet finnas med som en faktor. Vi vill också ha fler solceller på det fastigheter som vi har verksamhet i.

 

Moderaternas svar

Vi når klimatneutralitet genom innovation och elektrifiering, inte genom förbud. Vårt fokus ligger på att säkra utbyggnaden av fossilfri kraft (kärnkraft/SMR) och laddinfrastruktur i hela länet för att främja rörlighet och industriell tillväxt. Vi prioriterar budgetar som ger störst utsläppsminskning per satsad krona och stärker Värmlands bioekonomi som en central del av lösningen.

Fossilfri el är motorn i den gröna omställningen. Utan den kan vi inte nå Parisavtalets mål eller bli klimatneutrala. Genom att kombinera vattenkraftens styrka med ny kärnkraft och utbyggd vind- och solenergi skapar vi ett robust system som räddar både klimatet och den värmländska ekonomin.

Vi ser det inte som en realistisk åtgärd (att införa enhetspris i kollektivtrafiken) när vi i så stor del redan finansierar kollektivtrafiken med skattemedel. Att tillgängliggöra kollektivtrafiken med bra hållplatser och flexibla lokala lösningar skulle ge fler värmlänningar möjlighet att åka kollektivt.

Moderaterna i Värmland ser energieffektivisering som en viktig del i arbetet för att stärka vår konkurrenskraft och nå klimatmålen. Varje kilowattimme som används mer effektivt frigör utrymme för den massiva elektrifiering som nu sker inom den värmländska industrin och transportsektorn.
Vi vill underlätta för hushåll och företag att investera i smart teknik och energieffektiva lösningar genom tydliga incitament snarare än tvingande regleringar eller förbud.

 

Fråga om Kärnkraft i Värmland

 Vänsterpartiets svar

Vänsterpartiet avvisar planerna på att bygga ut kärnkraften som en väg ut ur fossilberoendet. Vi vill satsa på en gedigen utbyggnad av förnybara energislag.

Socialdemokraternas svar

För att få till bästa effekten, anser vi vid utbyggnad bör detta ske på platser där vi har det idag redan. Och påskynda ledningssystemet med el överförening till resten av Värmland /Sverige

Miljöpartiets svar

Kärnkraften har allvarliga risker, inte minst i ett oroande omvärldsläge. Frågan om hur det radioaktiva kärnavfallet ska tas om hand har ännu inte fått en acceptabel lösning. Kostnaderna för att bygga ny kärnkraft har skenat, medan kostnaderna för att bygga förnybar energi har minskat, så även de ekonomiska argumenten talar starkt emot satsningar på ny kärnkraft.

 

 Sjukvårdspartiets svar

Frågan ännu ej lyft i partiet.

Centerpartiets svar

Centerpartiet förespråkar förnybara energikällor – och har alltid gjort det. Men OM  ny kärnkraft ska byggas så får det i så fall vara på de platser där den redan finns. Allt annat är helt orealistiskt.

 

Moderaternas svar

Moderaterna i Värmland ser ny kärnkraft, och då särskilt små modulära reaktorer (SMR), som en avgörande förutsättning för länets framtid. Genom att bejaka kärnkraften tar vi ansvar för både den ekonomiska tillväxten och den gröna omställningen på ett realistiskt sätt

 

Fråga om fossilfria transporter

Värmland har antagit målet om en fossilfri transportsektor till år 2030.

Vilka konkreta åtgärder och beslut kommer ert parti att fatta under nästa mandatperiod för att säkerställa att detta mål nås?

 

 Vänsterpartiets svar

Inom Region Värmland och i kommunerna ska vi ta ansvar för att de transporter vi kan påverka direkt körs på förnybara bränslen. Vi stödjer forskning vid till exempel Karlstads universitet från regionens sida. Vi vill elektrifiera Fryksdalsbanan som i dag körs med dieseltåg och kollar på möjligheten att ha tågtyper med förnybara drivmedel innan elektrifiering kan se. Vårt arbete för att få till den järnväg som kallas ”Oslo-Sthlm 2.55” skulle på ett avgörande sätt minska fossilt drivna bilar genom Värmland och radikalt minska antalet flyg som idag passerar över Värmland. Förmår vi staten att bygga dubbelspår mellan Karlstad och Kil på Värmlandsbanan kommer fler att välja tåg i relation till bil.

Vi vill stärka kommuners och regionernas möjligheter att få statligt stöd för investeringar som minskar utsläppen, genom tex Klimatklivet. Se i övrigt våra förslag som presenteras i fråga 2, som till exempel: Vi vill stärka järnvägen, införa en elbilspremie, bygga ut kollektivtrafiken och införa en Sverigebiljett, dvs. en nationell månadsbiljett på 450kr för kollektivtrafik.

 

Socialdemokraternas svar

Vi går in i upphandlingar om fordonsflottan som tåg buss och andra fordon där vi ställer krav i upphandlingar om ökad elektrifiering och HVO.

 

Miljöpartiets svar

För att säkerställa att målet nås, behövs nog beslut både i EU, på nationell nivå, i regionen och i kommunerna. Vi fokuserar här svaret på vad vi vill göra i regionen.

Att bygga ut kollektivtrafiken och göra den billigare och mer pålitlig är en viktig del i arbetet för klimatneutralitet. Arbetet för en snabbare järnvägsförbindelse Stockholm-Karlstad-Oslo har hög prioritet – det fordrar nationella beslut, men regionen måste driva på – för den skulle troligen ersätta minst en miljon flygresor om året.

Region Värmland måste se till att våra tåg är moderna och pålitliga, att de fungerar och inte går sönder. Räls och ledningar måste underhål­las och fler mötesspår behövs. Även busstrafiken behöver bli bättre på att hålla utsatta tider. Vid förändringar av kollektivtrafiksystemet ska nya lösningar införas innan eller samtidigt som gamla tas bort, så att inte orter som haft tillgång till hållbart resande blir utan sådana möjligheter. Det framgångsrika arbetet med att återöppna mindre tåghållplatser ska fortsätta, och vi vill även bygga ut systemet med flexibel anropsstyrd trafik på landsbygden i hela Värmland.

Vi vill också utveckla cykelvägnätet i Värmland och knyta samman både tätorter och landsbygd med trygga och säkra gång- och cykelvägar.

Flyget är det mest energikrävande och kli­matbelastande transportslaget – Region Värmlands subventionering av Karlstad Airport bör snarast upphöra.

 

 Sjukvårdspartiets svar

Region Värmlands energi och miljöarbete och tagit fram en ny miljöplan för Region Värmland. Vi har även beslutat om att alla våra tjänstebilar ska gå på fossilfritt drivmedel och att erbjuda medarbetare tjänstecyklar.  Vi har varit delaktiga i besluten om att skapa giftfria miljöer i Region Värmlands lokaler, bl.a. giftfria väntrum. Region Värmland har sedan många år legat mycket bra till avseende nationellt gällande energieffektivitet. Sjukvårdspartiet har uppmuntrat konceptet hållbar vårdcentral, vilket särskilt värnar om miljö och om patienternas hälsa.  Det här vill Sjukvårdspartiet i Värmland:  § Att vi ska öka ambitionerna ännu mer i miljöarbetet. § Att öka andelen närproducerade och ekologiska livsmedel på våra vårdinrättningar.   Vi arbetar för att minimera transporterna i våra upphandlingar. § Att Värmland ska ha en god egen fossilfri elförsörjning och ha framtidens behov i åtanke.

 

Centerpartiets svar

Fortsätta anpassa vår trafik. Fortsätta elektrifiera och använda biodrivmedel i kollektivtrafik, servicetrafik och ambulans.

 

Moderaternas svar

Moderaterna i Värmland står bakom målet om en fossilfri transportsektor. För oss är vägen dit tydlig: vi ska ställa om transporterna, inte stänga ner dem. Vi ser bilen som en förutsättning för frihet och rörlighet i vårt län, och därför fokuserar vi på tekniska lösningar snarare än förbud.

 

Prioritering

Vilket är det enskilt viktigaste beslutet ert parti är berett att fatta för att minska klimatpåverkan och stärka biologisk mångfald i Värmland?

 Vänsterpartiets svar

Ett nationellt klimatinvesteringspaket på 700 miljarder de kommande 10 åren som investerar i åtgärder som minskar utsläppen och som skyddar natur.

Ett stabilt energisystem är grunden för all annan miljöpolitik, utan el stannar omställningen.

 

Socialdemokraternas svar

Se över hantering och planer av ägda offentliga skogar för där ser vi en stor potential i skogen att använda skogen på bästa sätt utifrån olika perspektiv.

Elektrifieringen av fordonsflottan i offentlig sektor och bygga ut laddningsinfrastruktur.

Miljöpartiets svar

Miljö- och klimatfrågorna är alltför komplexa för att det ska gå att peka ut ett enskilt beslut som det viktigaste. Det gäller att se miljö- och klimataspekterna i många olika frågor, och att alltid fästa stor vikt vid dem när de vägs mot andra aspekter.

 

 Sjukvårdspartiets svar

Sjukvårdspartiet vill att alla beslut ska ta hänsyn till människors välbefinnande i samklang med vår miljö.

 

Centerpartiets svar

Det beslut som skulle göra störst konkret klimateffekt är att fasa ut fossilt drivmedel i våra ambulanser. I andra hand att bidra till fler laddstolpar runt om länet. Samt olika former av stöd till utveckling av fossilfria transporter.

Moderaternas svar

Ett stabilt energisystem är grunden för all annan miljöpolitik, utan el stannar omställningen.

Snokläger Sommaren 2025

SNOKLÄGER SOMMAREN 2025

Naturskyddsföreningens familjeverksamhet Natursnokarna i Örebro och Värmlands län, bjuder in till ett snokläger i juni! I Natursnokarna upptäcker vi naturen tillsammans på ett enkelt och lekfullt sätt. Det kan vara allt från att bygga skogshinderbanor till att lära oss om trädens knoppar, eller vilka vilda växter som är ätbara. Vi upptäcker, upplever och tar in kunskap om naturen och blandar med skapande på flera olika sätt.

På lägret är dagarna uppdelade i olika pass som du själv väljer. Vi utforskar naturen omkring oss – i strandkanten och i skogen. Tittar kanske på mossor/lavar och småkryp och badar och paddlar. Vi leker och lär oss nya övningar. Dessutom har vi kvällar runt brasan.

För vem?
Barn mellan 5–12 år och deras vuxna/familjer boende i Örebro och Värmland. Alla barn ska ha en vuxen med sig. Givetvis är du medlem i Naturskyddsföreningen! Är du inte redan det kan du enkelt bli det!

Datum och tider.
25/6 – 29/6
Incheckning från kl. 17.00 på onsdag, och senare samling kl 18.00 vid lägerelden. Lägret avslutas kl. 12.00 på söndagen. Program med tider och aktiviteter skickas ut några veckor innan lägerstart.

För vem?
Barn mellan 5–12 år och deras vuxna/familjer boende i Örebro och Värmland. Alla barn ska ha en vuxen med sig. Givetvis är du medlem i Naturskyddsföreningen! Är du inte redan det kan du enkelt bli det här. 

Lägergården.
Vi kommer vara på Sixtorps friluftsgård, på gården finns plats att slå upp sitt tält på och 25 bäddar (först till kvarn).

Mat.
All mat ingår i lägeravgiften. Maten är till största del vegetarisk eller vegansk och lagas på plats av våra duktiga lägerkockar.

Lägerledning.
Huvudledare för lägret är:
Ann-Sofi Eliason, snoklok och snokledare sedan 2008.

Pris och anmälan.
Anmälan gör ni här!
Lägret kostar 850 kr per vuxen och 100 kr per barn. I priset ingår mat, tältplats och alla aktiviteter.
Sista anmälningsdag är den 9/6.

Tänk på att anmälan är bindande. Vid avanmälan en vecka innan lägerstart betalas inte  lägeravgiften tillbaka. Vid frågor, kontakta Ann-Sofi. Efter ni skickat in anmälan skickar vi ut mer information om lägret och betalning.

Kontaktperson

Ann-Sofi Eliasson
ann-sofi.eliason@naturskyddsforeningen.se
0723934163

Vi ses i sommar!

Kyrkans skogspolitik får mothugg

Utredaren Göran Enander
på Museet i morgon onsdag 17.00

 

I morgon onsdag 12 februari kommer Skogsstyrelsens tidigare generaldirektör Göran Enander till Värmlands museum.
Han är på besök för att presentera sin utredning om Svenska kyrkans hantering av sina milsvida skogar.
Föreläsningen på 60 minuter är öppen för allmänheten och inleds 17.00 med en kortare visningen av den pågående utställningen regnskog möter barrskog. Ca 17.30 inleder Göran Enader sin föreläsning. Efter föreläsningen finns tid för frågor och diskussion.

Göran Enander har långtgående förslag på hur Kyrkan ska förändra sin skogshantering.

Utredningen vill säkerställa en ekologisk, ekonomisk,social och andlig samt existentiell hållbar skogsförvaltning i kyrkans regi. Det handlar om Kyrkans skogsinnehav på nära 450 000 ha spridda över hela landet.
Enanders utredning är ett viktigt dokument i den pågående debatten om hur kyrkan förvaltar sina skogar. Kritik mot nuvarande förvaltning kommer från flera håll.
Utredningen är ute på remiss som avslutas om några veckor, 28 februari-25.
Naturskyddsföreningens Skogsgrupp och Länsförening är båda positiva till Göran Enanders utredning. Vilket framgår av det gemensamma yttrande som gått in.
Se ryttrandet nedan.

Programmet är en del i föreläsningsserien ”Bättre snacka än slåss”. Ett samarbete mellan Värmlands Museum med flera föreningar och organisationer, denna gång i samarrangemang med Värmlands Museiförening.

YTTRANDE ÖVER SVENSKA KYRKANS SKOGSUTREDNING (SKA 2004:02)
” KYRKAN OCH SKOGEN – ANSVAR, HANDLING OCH HOPP”
Naturskyddsföreningen Värmland och föreningens Skogsgrupp tillstyrker i allt väsentligt de förslag som förs fram av utredningen.
I höstas presenterades Svenska Kyrkans utredning rörande skogsbruket. Den var både angelägen och viktig, då kyrkan är en av de största skogsägarna i landet. Även i Värmland är kyrkan stor med sina drygt 40 000 hektar.
Hur de skogarna sköts är naturligtvis viktigt inte bara för stift och församlingar, utan också för den breda allmänheten med intresse för andrum, lugn och ro, den biologiska mångfalden och de stora kolsänkorna som binder koldioxid.
Inom Naturskyddsföreningen har vi på nationell nivå under lång tid kritiserat kyrkan för dess bristfälliga skogsbruk. Vi kan konstatera att de förslag som förs fram i kyrkans skogsutredning innebär ett rejält fall framåt! Problembeskrivningen är klockren!
Vi välkomnar utredningens förslag som, om de genomförs, gör Kyrkan till ett föredöme som ansvarsfull och trovärdig skogsägare.
Just nu pågår remisshanteringen och tyvärr har det uppdagats att det kyrkointerna samarbetsorganet ENSO med förtäckta hot om indragna anslag, fått Sveriges Lantbruksuniversitet att brådstörtat producera ny statistik för att så tvivel om utredningens ekonomiska konsekvenser.
ENSO påstår bland annat att avkastningen, vinsterna från skogsbruket kommer att minska med 200 till 300 miljoner årligen de första tio åren.
Detta budskap har man spridit ut till stift, församlingar och egendomsnämnder.
Stora siffror kan tyckas, men då ska man ha klart för sig att avkastningen från kyrkans skogsbruk bara motsvarar 1,5 % av kyrkans totala intäkter.
Så – även om ENSOS alarmistiska utspel (som vida överstiger skogsutredarens beräkningar) skulle visa sig stämma – kommer ett genomförande av utredarens förslag endast att ha marginell påverkan på Svenska kyrkans ekonomi.
För denna marginella kostnad får vi färre kalhyggen, fler fredade skogar och större skogsområden som brukas med hållbara metoder på kyrkans drygt 400 000 hektar skogsmark.
Men när det gäller avsättningar till skydd av biologisk mångfald och kolinlagring skulle vi från Naturskyddsföreningens sida gärna sett att utredarens förslag i högre grad anslutit sig till de rekommendationer som formulerats av svensk och internationell forskning genom att istället för föreslagna 20 procent avsätta och freda 30 procent eller mer av den produktiva skogsarealen.
I de skogar som ska brukas (merparten) föreslås att en högre andel än idag brukas hyggesfritt, med naturnära metoder, med mindre markberedning, ökat inslag av lövträd, där contortatallen avvecklas och längre omloppstider.
Detta är bra, men det vore önskvärt med större tydlighet med vad som avses med ”hyggesfritt” och ”naturnära”. Samt ett tydligt avståndstagande gällande gödsling och kemiska bekämpningsmedel.
Detta utvecklas närmare i Svenska Natursskyddsföreningens remissvar 241216.
I Värmland ser vi fram emot ett ökat samarbete med stiftets skogsförvaltning. Sedan i höstas har vi en överenskommelse om att skydda ett område med höga naturvärden i skogarna norr om Hagfors. Vi i Naturskyddsföreningen Värmlands Skogsgrupp åtar oss att genomföra naturvårdande insatser för att
påskynda dessa och öka de redan höga naturvärdena i detta område. Vår förhoppning är att intresset för fortsatt informationsutbyte, dialog och samarbete med en av länets största skogsägare är ömsesidigt.
Bra kan bli bättre i värmländska och svenska kyrkoskogar!

För Naturskyddsföreningen Värmland:
Ann-Christine Karlsson, ordförande

För Naturskyddsföreningens Skogsgrupp i Värmland:
Joachim Nilsson, Lisa Ingwall-King och Agne Sandberg

Värmlands säterbruk ett världsarv

En viktig uppgift för säterfolket var att under sommaren slå vallen som växte mellan hus och lador och få in höet för vintern.

Kårebolsäters hus är återställda i ursprungliga skick.

Sveriges fäbodar har i dagarna utsetts till Världsarv av FN-organisationen Unesco. Därmed har allt slit som dåtidens säterjäntor och nutidens entusiaster fått ett erkännande för allt sitt slit genom åren.
Kårebolsätern nordöst om Fastnäs i Klarälvdalen är en av få aktiva fäbodar i Värmland, men med utnämningen i bagaget finns det redan planer på att få till säterliv på fler sätrar som ligger i träda.

Förre landshövdingen i länet Kenneth Johansson var starkt engagerad i arbetet att ge fäbodarna en framtid. Men så var han också Dalmas där fäbodskulturen och fäbodarna ligger tätt. Vilket de också gjorde utefter norra Klarälvsdalen i gamla tider.
I Värmland heter fäbod säter. Norge och Sverige nominerade gemensamt våren 2023 fäbodbruket i sina respektive länder till organisationen. Nu, ett och ett halvt år senare slog nomineringen rot under Unescos möte i Sydamerika denna vecka.
Det finns tre Värmländska sätrar som har djurhållning under sommarhalvåret. Förutom Kårebolsätern håller Norra Loffstrandsätern och Ransbysätern liv i sätertraditionen. Alla tre ligger i Klarälvdalen i Torsby kommun. Klicka på kartan här intill så kan du se exakt var de ligger.
Utöver dessa tre finns en handfull sätrar där ägarna slår gräs och sly för att hålla säterområdet öppet.
Historiskt var skogarna utefter Klarälvdalen fulla med sättrar ditt djurägarna från byarna nere i dalen vandrade upp med sina djur när betessäsongen inleddes.
Även i skogarna i sydvästra Värmland fanns ett tiotal sätrar som utnyttjade skogsbetet.
En inventering, gjord av Länsstyrelsen för tio år sedan, kunde räkna in hela 75 mer eller mindre intakta sätrar. De flesta mindre.
När säter/fäbodbruket nu fått status som världsarv borde det väcka intresse för att återställa de sätrar där det finns möjlighet att rädda både byggnader och återöppna säterområdet från sly och annat som tagit över.
Själva säterområdet var inhägnat för att djuren inte skulle beta där. Det fick de göra på lösdrift i den omgivande skogen. Vallen innanför gärsgårn slogs och användes för ”vinterbete”. skogsbetet var själva idén med säterkulturen. Hemmavid var det odling av matväxter som gällde.

Ingela Kåreskog är djupt engagerad i sin älskade Kårebolsäter. Hon är ordförande i länets säterförening och även med i styrelsen nationellt. När besökare tittar förbi är hon gärna guide och berättar om livet på sätern.
Hon är naturligtvis glad och stolt i dag över att säterlivet uppmärksammas som världsarv.
– Nu ska vi ta vara på uppmärksaheten och arbeta för att öppna fler sätrar, säger hon.

en säter etablerades alltid så djur och människor hade tillgång till friskt och gott vatten.

Sex vargar skall i vinter jagas i anonymt revir i Fryksdalen

Hur många i Värmland har hört talas om vargreviret Salungen nordöst om Arvika. Inte många antagligen.
Vargfamiljen i reviret gör inte något större väsen av sig.
Men 2 januari inleds licensjakt på familjens sex vargar. Jakten på Salungenreviret är Värmlands bidrag att hålla vargpopulationen i landet på en rimlig nivå i förhållande till miniminivån 300 vargar.

Jaktområdet för Salungenreviret sträcker sig över tre kommuner – Arvika, Sunne och Kil.

Meningen är att utsedda revir skall tömmas helt på varg.
Licensjakten i vinter genomförs i fem familjerevir, alla finns i Värmlands grannlän: Västmanland ett revir, Västra Götaland ett och Örebro två revir. Sammanlagt handlar det om 30 vargar som får skjutas.
Ett snitt på sex vargar
Enskilda familjerevir räknas som sex individer som är ett snitt för alla revir med valpar.
Värmland hade vid senaste inventeringen förra vintern 7,5 familjerevir. Vilket betyder att det fanns cirka 75 vargar i länet. Varje familjegrupp räknas som tio vargar och då ingår uppskattat de revir med hane och tik utan valpar och ensamma vargar.
Utöver de 30 vargarna i familjereviren finns en kvot på 20 vargar som avräknas då vargar av någon anledning får skyddsjagas under året.
Salungenreviret berör delar av tre kommuner, Arvika, Sunne och Kil. Alla jägare med jakträtt för varg inom jaktområdet har rätt att delta i jakten. Men först sedan de registrerat sig hos Naturvårdsverket.
Glad ordförande
– Vi är glada.
Anders Olsson, ordförande i Jägareförbundet Värmland kommenterar jaktbeslutet och säger att det är ett steg i rätt riktning.
– Vi vill ha en fortsatt minskning av antalet vargar i länet.
Han syftar på hur det var tidigare i länet då Värmland hade flest familjegrupper av alla varglän.
Sedan några år har antalet tamdjursangrepp av varg nästan upphört i Värmland. Det beror bland annat på att fler jagar med hund i lina, och att rovdjursavvisande stängsel är väl utbyggt. Det första sattes upp redan 1984. Dessutom verkar vargarna själva insett att det gäller att hålla sig borta från folk. Flertalet revirbildningar hamnar i glest befolkade skogsområden.
Ingen risk för vargpopulationen
En beskattningsmodell inför jakten som gjorts av SLU Grimsö säger att det finns 375 vargar i landet när inventeringssäsongen inleds 1 oktober 2024. Om uttaget under tiden maj 2024 till sista september 2025 blir de 50 vargar som finns totalt för licens- och skyddsjakt uppskattas populationen vara 368 vargar när 2025 inventering inleds. En minskning således. Denna minskningen bedöms inte riskera vargens gynnsamma bevarandestatus enligt en samlad bedömning av berörda länsstyrelser.

Inför jaktbeslutet har samråd skett mellan berörda länsstyrelser i de två sydliga Rovdjursförvaltningsområdena och norska Statsförvaltaren. Tidigare närliggande år har Norge och Sverige samarbetat med jakt på familjerevir som korsar Riksgränsen. Någon sådan gränsjakt är inte aktuell i vinter.

Vilthandläggare David Höök vid Länsstyrelsen i Värmland presenterade på måndagen nyårets licensjakt på varg i Värmland.

 

 

 

 

 

Levande och lönsamt skogsbruk

Allt om ”Hugget” som förädlar skogen. I Högboda Folkets hus lördag 5 oktober från kl 10. Välkommen!

Nu på lördag 5 okt kl 10.00 i Högboda Folkets hus

Välkommen till Högboda Folkets hus nu på lördag 5 oktober kl 10.00 och lyssna till föreläsningar och diskussioner om hyggesfria skogsbruksmetoder.
Denna nygamla metod är både lönsam och ger trivsammare och mer framtidssäkrad skog.

Dagen handlar alltså om hållbart skogsbruk. En levande skog skapar värden för lokalsamhället och bidrar till en levande landsbygd genom att skogens alla värden tas tillvara. Glöm inte att anmäla dig.
Medverkar gör:
Skogsingenjör och skogsägare Martin Jentzen från Plockhugget. Han kommer att berätta om hur naturnära hyggesfria skogsbruksmetoder kan ge god lönsamhet och hög virkesproduktion samtidigt som skogen övriga värden också utvecklas.

Peter Arne, skogsentreprenör från Finnerödja Skogstjänst, har i många år utfört avverkningsuppdrag åt skogsägare i Tiveden som vill använda hyggesfria metoder och han har skaffat sig mycket stor praktisk erfarenhet inom detta område som han nu delar med sig av.
Skogsägaren Carl-Gustav Bornehag berättar om hur han har ställt om och certifierat sin skog till plockhuggen skog. Ett fältbesök görs till hans skog i Högboda där vi får se hur vissa hyggesfria skogsbruksmetoder ser ut. Samtal kan sedan eventuellt fortsätta i fält med föreläsarna och paneldeltagarna. 

Program
09:30 – 10:00 Anmälan/Registrering & Kaffe
10:00 – 11:15 Hur kan jag som skogsägare bedriva ett lönsamt skogsbruk utan kalhyggen?
Martin Jentzen. Skogsingenjör från Plockhugget och expert på naturnära hyggesfria skogsbruksmetoder.
11:20 – 12:00 Hur går hyggesfria avverkningstjänster till och vad kostar det?
Peter Arne, Skogsentreprenör och ägare av Finnerödja Skogstjänst, specialist på kalhyggesfria avverkningar.
Lunch 12-12.30
12:30-13:20 Paneldiskussion – Hur kan vi öka och ta tillvara skogens alla värden?
13:30 – 15:30 Fältbesök till plockhuggen certifierad skog med föreläsarna och skogsägaren

Anmälan till Studiefrämjandet via länk eller tel 054-172976
Länken: www.studieframjandet.se/varmlands-lan/gustav-arrangemang/kalenderhandelser/2024/oktober/skogen-levande-och-lonsam/

Arrangör: Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Värmland tillsammans med Studiefrämjandet

Nya Miljövänliga veckan välkomnar till upptaktsmöte i Arvika nu på söndag 25 aug

Hur många skjortor behövs i en garderob?

Första veckan i oktober arrangerar Naturskyddsföreningen ”Green Action Week”, det som tidigare hade namnet Miljövänliga Veckan.
Redan nu på söndag 25 augusti inleds veckan med upptaktsmöte i Arvika. Detaljer – se nedan.

Alla både medlemmar och allmänhet är välkomna till mötet som drar i gång klockan 10.00.

Temat första hösten under det nya namnet är “Max 5” där budskapet är att inte köpa mer än fem nya klädesplagg per år.
Det handlar om klädindustrins enorma avtryck på miljö och klimat. Modeföretagen överproducerar och svenskarna överkonsumerar kläder. Volymen kläder som köps behöver minska.

Under upptaktsmötet träffar du likasinnade och du får lära dig mer om klädindustrin och klädkonsumtionen, tittar på kampanjmaterial och diskuterar planerade aktiviteter och komma med egna förslag.

När: Söndag 25 augusti 10.00-14.30

Var: Arvika, Röda Korsets Secondhand butik, Östra Torggatan 2
Mat: Vi kommer att bjuda på fika och lunch (allting vegetariskt). Allergier eller önskemål om specialkost meddelas i samband med anmälan.

Kostnad: Gratis för medlemmar. För övriga självkostnadspris för lunch och fika.
Arrangör: Naturskyddsföreningen Värmland i samarbete med Naturskyddsföreningen Arvikabygden

Läs hela programmet och anmäl dig.

Anmälan snarast.

Hammarö bjuder in till två intressanta helger med lågflygande spaning

UPPDATERAD 2 AUGUST-24

Naturskyddsföreningen Hammarö drar igång höstverksamheten redan i morgon lördag 3 augusti med en utflykt till Torsberget norr om Mölnbacka.
Det handlar förstås om fjärilskådning tillsammans med fjärilsexperten Mikael Skalstad.

Vitgräsfjärilen finns i området runt Torsberget

Torsberget är ett av Värmlands hyperitberg. Hyperit är en vulkanisk, basisk bergart som ger förutsättningar för en rik flora, som förstås uppskattas av fjärilar.

Utflykten garderades inledningsvis med två datum beroende på väderutsikterna. Nu är det endast lördag 3 augusti kl 10.00 som gäller eftersom det utlovas bra väder för fjärilar.
Samling: Hembygdsgården i Mölnbacka kl 10 för samåkning till Torsberget (dåliga p-möjligheter).
Räkna med att utflykten på berget håller på tre timmar.
Utrustning: Tag gärna med håv, kamera, kikare, fälthandböcker. Och fika förstås.
Ingen föranmälan, ingen avgift.
Använd gärna Hammarös facebooksida för eventuell samåkning till Mölnbacka!
Länk till Hammarösidan

Fladdermusspaning om två helger

Två helger framåt, lördag 17 aug och söndag 18 aug, ger sig Hammarös lokalförening ut på fladdermösspaning på Hammars Udde. De två datumen beror på hur många som anmäler sig. I första hand handlar det om lördagen.

Från klockan 20 lördag till sen kväll spanar vi efter fladdermöss på Hammars udde.
Kvällen börjar dock i Sockenstugan vid Hammarö kyrka där Åsa Duell berättar om fladdermöss och hur de detektorer fungerar som används för att fånga fladdermössens ljudsignaler. Det är genom signalerna man kan artbestämma de flygande mössen.
Vid många anmälningar blir det teori för samtliga på lördag och uppdelning i två grupper för praktiken, en grupp på lördag, den andra på söndag kväll.
OBS! Det kostar inget att delta.
Anmälan senast 13 augusti till hammaronaturskydd@gmail.com

Rädda de värmländska skogarna! Skogsgruppen och du gör skillnad

Välkommen till Naturskyddsföreningens Skogsgrupp i Värmland – ett nätverk och en arbetsgrupp inom Naturskydds-föreningen Värmland med målsättning att:

  •  Skydda 30 procent av Värmlands skogar från avverkning
  • Ställa om skogsbruket till ett naturnära hyggesfritt bruk
  • Väcka allmänhetens intresse för skogs- och naturvård

Sedan hösten 2023 har Skogsgruppen haft ett antal möten och träffar; ibland fysiska, ibland digitalt. Till dessa möten och träffar bjuds alla som anmält sitt intresse in.

För att det ska fungera behöver vi din e-postadress! Skicka den till en av våra sammankallande Lisa Ingwall-King: L.ingwallking@gmail.com

Under våren 2024 har vi genomfört en tvådagars utbildning; vi har ifrågasatt flera planerade avverkningar och med hjälp av kunniga medlemmar inventerat ett antal skogsområden. Vår målsättning är att varva formella möten för planering, utbildning och diskussion med hel- och halvdagar i skogar som vi vill skydda.

Det finns mycket kunskap och mycket att säga om skogens betydelse; som upplevelsesfär, som bärare av biologisk mångfald och som skydd mot ett klimat i kris.
Läs mer om detta på Naturskyddsföreningen sida.

Du kan också ansluta dig till Skogsgruppens Facebooksida där vi delar lokal information och publicerar aktuella länkar.

Välkommen – du behövs

 

I morgon på Arvika bibliotek – föreläsningen du inte vill missa

Experter från Länsstyrelsen lär dig att bäst bekämpa invasiva växter

I morgon torsdag 2 maj kl 18 på Arvika Bibliotek berättar Eva Rudander och Dans Mangsbo från Länsstyrelsen i Värmland hur vi bäst får bort alla de invasiva växter som slagit rot under senare år.
Arrangör är Naturskyddsföreningen Arvikabygden.
Efter Evas och Dans föreläsning är det tänkt att vi samlas runt en plan för var och när kampen i Arvika ska inledas.
Kunskapen om invasiva arter är allmängiltig så du behöver inte bo i Arvika kommun för att tillgodogöra dig föreläsningen.

Välkommen till en viktig föreläsning på Biblioteket
Naturskyddsförening Arvikabygden