Kyrkans skogspolitik får mothugg

Utredaren Göran Enander
på Museet i morgon onsdag 17.00

 

I morgon onsdag 12 februari kommer Skogsstyrelsens tidigare generaldirektör Göran Enander till Värmlands museum.
Han är på besök för att presentera sin utredning om Svenska kyrkans hantering av sina milsvida skogar.
Föreläsningen på 60 minuter är öppen för allmänheten och inleds 17.00 med en kortare visningen av den pågående utställningen regnskog möter barrskog. Ca 17.30 inleder Göran Enader sin föreläsning. Efter föreläsningen finns tid för frågor och diskussion.

Göran Enander har långtgående förslag på hur Kyrkan ska förändra sin skogshantering.

Utredningen vill säkerställa en ekologisk, ekonomisk,social och andlig samt existentiell hållbar skogsförvaltning i kyrkans regi. Det handlar om Kyrkans skogsinnehav på nära 450 000 ha spridda över hela landet.
Enanders utredning är ett viktigt dokument i den pågående debatten om hur kyrkan förvaltar sina skogar. Kritik mot nuvarande förvaltning kommer från flera håll.
Utredningen är ute på remiss som avslutas om några veckor, 28 februari-25.
Naturskyddsföreningens Skogsgrupp och Länsförening är båda positiva till Göran Enanders utredning. Vilket framgår av det gemensamma yttrande som gått in.
Se ryttrandet nedan.

Programmet är en del i föreläsningsserien ”Bättre snacka än slåss”. Ett samarbete mellan Värmlands Museum med flera föreningar och organisationer, denna gång i samarrangemang med Värmlands Museiförening.

YTTRANDE ÖVER SVENSKA KYRKANS SKOGSUTREDNING (SKA 2004:02)
” KYRKAN OCH SKOGEN – ANSVAR, HANDLING OCH HOPP”
Naturskyddsföreningen Värmland och föreningens Skogsgrupp tillstyrker i allt väsentligt de förslag som förs fram av utredningen.
I höstas presenterades Svenska Kyrkans utredning rörande skogsbruket. Den var både angelägen och viktig, då kyrkan är en av de största skogsägarna i landet. Även i Värmland är kyrkan stor med sina drygt 40 000 hektar.
Hur de skogarna sköts är naturligtvis viktigt inte bara för stift och församlingar, utan också för den breda allmänheten med intresse för andrum, lugn och ro, den biologiska mångfalden och de stora kolsänkorna som binder koldioxid.
Inom Naturskyddsföreningen har vi på nationell nivå under lång tid kritiserat kyrkan för dess bristfälliga skogsbruk. Vi kan konstatera att de förslag som förs fram i kyrkans skogsutredning innebär ett rejält fall framåt! Problembeskrivningen är klockren!
Vi välkomnar utredningens förslag som, om de genomförs, gör Kyrkan till ett föredöme som ansvarsfull och trovärdig skogsägare.
Just nu pågår remisshanteringen och tyvärr har det uppdagats att det kyrkointerna samarbetsorganet ENSO med förtäckta hot om indragna anslag, fått Sveriges Lantbruksuniversitet att brådstörtat producera ny statistik för att så tvivel om utredningens ekonomiska konsekvenser.
ENSO påstår bland annat att avkastningen, vinsterna från skogsbruket kommer att minska med 200 till 300 miljoner årligen de första tio åren.
Detta budskap har man spridit ut till stift, församlingar och egendomsnämnder.
Stora siffror kan tyckas, men då ska man ha klart för sig att avkastningen från kyrkans skogsbruk bara motsvarar 1,5 % av kyrkans totala intäkter.
Så – även om ENSOS alarmistiska utspel (som vida överstiger skogsutredarens beräkningar) skulle visa sig stämma – kommer ett genomförande av utredarens förslag endast att ha marginell påverkan på Svenska kyrkans ekonomi.
För denna marginella kostnad får vi färre kalhyggen, fler fredade skogar och större skogsområden som brukas med hållbara metoder på kyrkans drygt 400 000 hektar skogsmark.
Men när det gäller avsättningar till skydd av biologisk mångfald och kolinlagring skulle vi från Naturskyddsföreningens sida gärna sett att utredarens förslag i högre grad anslutit sig till de rekommendationer som formulerats av svensk och internationell forskning genom att istället för föreslagna 20 procent avsätta och freda 30 procent eller mer av den produktiva skogsarealen.
I de skogar som ska brukas (merparten) föreslås att en högre andel än idag brukas hyggesfritt, med naturnära metoder, med mindre markberedning, ökat inslag av lövträd, där contortatallen avvecklas och längre omloppstider.
Detta är bra, men det vore önskvärt med större tydlighet med vad som avses med ”hyggesfritt” och ”naturnära”. Samt ett tydligt avståndstagande gällande gödsling och kemiska bekämpningsmedel.
Detta utvecklas närmare i Svenska Natursskyddsföreningens remissvar 241216.
I Värmland ser vi fram emot ett ökat samarbete med stiftets skogsförvaltning. Sedan i höstas har vi en överenskommelse om att skydda ett område med höga naturvärden i skogarna norr om Hagfors. Vi i Naturskyddsföreningen Värmlands Skogsgrupp åtar oss att genomföra naturvårdande insatser för att
påskynda dessa och öka de redan höga naturvärdena i detta område. Vår förhoppning är att intresset för fortsatt informationsutbyte, dialog och samarbete med en av länets största skogsägare är ömsesidigt.
Bra kan bli bättre i värmländska och svenska kyrkoskogar!

För Naturskyddsföreningen Värmland:
Ann-Christine Karlsson, ordförande

För Naturskyddsföreningens Skogsgrupp i Värmland:
Joachim Nilsson, Lisa Ingwall-King och Agne Sandberg

Värmlands säterbruk ett världsarv

En viktig uppgift för säterfolket var att under sommaren slå vallen som växte mellan hus och lador och få in höet för vintern.

Kårebolsäters hus är återställda i ursprungliga skick.

Sveriges fäbodar har i dagarna utsetts till Världsarv av FN-organisationen Unesco. Därmed har allt slit som dåtidens säterjäntor och nutidens entusiaster fått ett erkännande för allt sitt slit genom åren.
Kårebolsätern nordöst om Fastnäs i Klarälvdalen är en av få aktiva fäbodar i Värmland, men med utnämningen i bagaget finns det redan planer på att få till säterliv på fler sätrar som ligger i träda.

Förre landshövdingen i länet Kenneth Johansson var starkt engagerad i arbetet att ge fäbodarna en framtid. Men så var han också Dalmas där fäbodskulturen och fäbodarna ligger tätt. Vilket de också gjorde utefter norra Klarälvsdalen i gamla tider.
I Värmland heter fäbod säter. Norge och Sverige nominerade gemensamt våren 2023 fäbodbruket i sina respektive länder till organisationen. Nu, ett och ett halvt år senare slog nomineringen rot under Unescos möte i Sydamerika denna vecka.
Det finns tre Värmländska sätrar som har djurhållning under sommarhalvåret. Förutom Kårebolsätern håller Norra Loffstrandsätern och Ransbysätern liv i sätertraditionen. Alla tre ligger i Klarälvdalen i Torsby kommun. Klicka på kartan här intill så kan du se exakt var de ligger.
Utöver dessa tre finns en handfull sätrar där ägarna slår gräs och sly för att hålla säterområdet öppet.
Historiskt var skogarna utefter Klarälvdalen fulla med sättrar ditt djurägarna från byarna nere i dalen vandrade upp med sina djur när betessäsongen inleddes.
Även i skogarna i sydvästra Värmland fanns ett tiotal sätrar som utnyttjade skogsbetet.
En inventering, gjord av Länsstyrelsen för tio år sedan, kunde räkna in hela 75 mer eller mindre intakta sätrar. De flesta mindre.
När säter/fäbodbruket nu fått status som världsarv borde det väcka intresse för att återställa de sätrar där det finns möjlighet att rädda både byggnader och återöppna säterområdet från sly och annat som tagit över.
Själva säterområdet var inhägnat för att djuren inte skulle beta där. Det fick de göra på lösdrift i den omgivande skogen. Vallen innanför gärsgårn slogs och användes för ”vinterbete”. skogsbetet var själva idén med säterkulturen. Hemmavid var det odling av matväxter som gällde.

Ingela Kåreskog är djupt engagerad i sin älskade Kårebolsäter. Hon är ordförande i länets säterförening och även med i styrelsen nationellt. När besökare tittar förbi är hon gärna guide och berättar om livet på sätern.
Hon är naturligtvis glad och stolt i dag över att säterlivet uppmärksammas som världsarv.
– Nu ska vi ta vara på uppmärksaheten och arbeta för att öppna fler sätrar, säger hon.

en säter etablerades alltid så djur och människor hade tillgång till friskt och gott vatten.

Sex vargar skall i vinter jagas i anonymt revir i Fryksdalen

Hur många i Värmland har hört talas om vargreviret Salungen nordöst om Arvika. Inte många antagligen.
Vargfamiljen i reviret gör inte något större väsen av sig.
Men 2 januari inleds licensjakt på familjens sex vargar. Jakten på Salungenreviret är Värmlands bidrag att hålla vargpopulationen i landet på en rimlig nivå i förhållande till miniminivån 300 vargar.

Jaktområdet för Salungenreviret sträcker sig över tre kommuner – Arvika, Sunne och Kil.

Meningen är att utsedda revir skall tömmas helt på varg.
Licensjakten i vinter genomförs i fem familjerevir, alla finns i Värmlands grannlän: Västmanland ett revir, Västra Götaland ett och Örebro två revir. Sammanlagt handlar det om 30 vargar som får skjutas.
Ett snitt på sex vargar
Enskilda familjerevir räknas som sex individer som är ett snitt för alla revir med valpar.
Värmland hade vid senaste inventeringen förra vintern 7,5 familjerevir. Vilket betyder att det fanns cirka 75 vargar i länet. Varje familjegrupp räknas som tio vargar och då ingår uppskattat de revir med hane och tik utan valpar och ensamma vargar.
Utöver de 30 vargarna i familjereviren finns en kvot på 20 vargar som avräknas då vargar av någon anledning får skyddsjagas under året.
Salungenreviret berör delar av tre kommuner, Arvika, Sunne och Kil. Alla jägare med jakträtt för varg inom jaktområdet har rätt att delta i jakten. Men först sedan de registrerat sig hos Naturvårdsverket.
Glad ordförande
– Vi är glada.
Anders Olsson, ordförande i Jägareförbundet Värmland kommenterar jaktbeslutet och säger att det är ett steg i rätt riktning.
– Vi vill ha en fortsatt minskning av antalet vargar i länet.
Han syftar på hur det var tidigare i länet då Värmland hade flest familjegrupper av alla varglän.
Sedan några år har antalet tamdjursangrepp av varg nästan upphört i Värmland. Det beror bland annat på att fler jagar med hund i lina, och att rovdjursavvisande stängsel är väl utbyggt. Det första sattes upp redan 1984. Dessutom verkar vargarna själva insett att det gäller att hålla sig borta från folk. Flertalet revirbildningar hamnar i glest befolkade skogsområden.
Ingen risk för vargpopulationen
En beskattningsmodell inför jakten som gjorts av SLU Grimsö säger att det finns 375 vargar i landet när inventeringssäsongen inleds 1 oktober 2024. Om uttaget under tiden maj 2024 till sista september 2025 blir de 50 vargar som finns totalt för licens- och skyddsjakt uppskattas populationen vara 368 vargar när 2025 inventering inleds. En minskning således. Denna minskningen bedöms inte riskera vargens gynnsamma bevarandestatus enligt en samlad bedömning av berörda länsstyrelser.

Inför jaktbeslutet har samråd skett mellan berörda länsstyrelser i de två sydliga Rovdjursförvaltningsområdena och norska Statsförvaltaren. Tidigare närliggande år har Norge och Sverige samarbetat med jakt på familjerevir som korsar Riksgränsen. Någon sådan gränsjakt är inte aktuell i vinter.

Vilthandläggare David Höök vid Länsstyrelsen i Värmland presenterade på måndagen nyårets licensjakt på varg i Värmland.

 

 

 

 

 

Levande och lönsamt skogsbruk

Allt om ”Hugget” som förädlar skogen. I Högboda Folkets hus lördag 5 oktober från kl 10. Välkommen!

Nu på lördag 5 okt kl 10.00 i Högboda Folkets hus

Välkommen till Högboda Folkets hus nu på lördag 5 oktober kl 10.00 och lyssna till föreläsningar och diskussioner om hyggesfria skogsbruksmetoder.
Denna nygamla metod är både lönsam och ger trivsammare och mer framtidssäkrad skog.

Dagen handlar alltså om hållbart skogsbruk. En levande skog skapar värden för lokalsamhället och bidrar till en levande landsbygd genom att skogens alla värden tas tillvara. Glöm inte att anmäla dig.
Medverkar gör:
Skogsingenjör och skogsägare Martin Jentzen från Plockhugget. Han kommer att berätta om hur naturnära hyggesfria skogsbruksmetoder kan ge god lönsamhet och hög virkesproduktion samtidigt som skogen övriga värden också utvecklas.

Peter Arne, skogsentreprenör från Finnerödja Skogstjänst, har i många år utfört avverkningsuppdrag åt skogsägare i Tiveden som vill använda hyggesfria metoder och han har skaffat sig mycket stor praktisk erfarenhet inom detta område som han nu delar med sig av.
Skogsägaren Carl-Gustav Bornehag berättar om hur han har ställt om och certifierat sin skog till plockhuggen skog. Ett fältbesök görs till hans skog i Högboda där vi får se hur vissa hyggesfria skogsbruksmetoder ser ut. Samtal kan sedan eventuellt fortsätta i fält med föreläsarna och paneldeltagarna. 

Program
09:30 – 10:00 Anmälan/Registrering & Kaffe
10:00 – 11:15 Hur kan jag som skogsägare bedriva ett lönsamt skogsbruk utan kalhyggen?
Martin Jentzen. Skogsingenjör från Plockhugget och expert på naturnära hyggesfria skogsbruksmetoder.
11:20 – 12:00 Hur går hyggesfria avverkningstjänster till och vad kostar det?
Peter Arne, Skogsentreprenör och ägare av Finnerödja Skogstjänst, specialist på kalhyggesfria avverkningar.
Lunch 12-12.30
12:30-13:20 Paneldiskussion – Hur kan vi öka och ta tillvara skogens alla värden?
13:30 – 15:30 Fältbesök till plockhuggen certifierad skog med föreläsarna och skogsägaren

Anmälan till Studiefrämjandet via länk eller tel 054-172976
Länken: www.studieframjandet.se/varmlands-lan/gustav-arrangemang/kalenderhandelser/2024/oktober/skogen-levande-och-lonsam/

Arrangör: Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Värmland tillsammans med Studiefrämjandet

Nya Miljövänliga veckan välkomnar till upptaktsmöte i Arvika nu på söndag 25 aug

Hur många skjortor behövs i en garderob?

Första veckan i oktober arrangerar Naturskyddsföreningen ”Green Action Week”, det som tidigare hade namnet Miljövänliga Veckan.
Redan nu på söndag 25 augusti inleds veckan med upptaktsmöte i Arvika. Detaljer – se nedan.

Alla både medlemmar och allmänhet är välkomna till mötet som drar i gång klockan 10.00.

Temat första hösten under det nya namnet är “Max 5” där budskapet är att inte köpa mer än fem nya klädesplagg per år.
Det handlar om klädindustrins enorma avtryck på miljö och klimat. Modeföretagen överproducerar och svenskarna överkonsumerar kläder. Volymen kläder som köps behöver minska.

Under upptaktsmötet träffar du likasinnade och du får lära dig mer om klädindustrin och klädkonsumtionen, tittar på kampanjmaterial och diskuterar planerade aktiviteter och komma med egna förslag.

När: Söndag 25 augusti 10.00-14.30

Var: Arvika, Röda Korsets Secondhand butik, Östra Torggatan 2
Mat: Vi kommer att bjuda på fika och lunch (allting vegetariskt). Allergier eller önskemål om specialkost meddelas i samband med anmälan.

Kostnad: Gratis för medlemmar. För övriga självkostnadspris för lunch och fika.
Arrangör: Naturskyddsföreningen Värmland i samarbete med Naturskyddsföreningen Arvikabygden

Läs hela programmet och anmäl dig.

Anmälan snarast.

Hammarö bjuder in till två intressanta helger med lågflygande spaning

UPPDATERAD 2 AUGUST-24

Naturskyddsföreningen Hammarö drar igång höstverksamheten redan i morgon lördag 3 augusti med en utflykt till Torsberget norr om Mölnbacka.
Det handlar förstås om fjärilskådning tillsammans med fjärilsexperten Mikael Skalstad.

Vitgräsfjärilen finns i området runt Torsberget

Torsberget är ett av Värmlands hyperitberg. Hyperit är en vulkanisk, basisk bergart som ger förutsättningar för en rik flora, som förstås uppskattas av fjärilar.

Utflykten garderades inledningsvis med två datum beroende på väderutsikterna. Nu är det endast lördag 3 augusti kl 10.00 som gäller eftersom det utlovas bra väder för fjärilar.
Samling: Hembygdsgården i Mölnbacka kl 10 för samåkning till Torsberget (dåliga p-möjligheter).
Räkna med att utflykten på berget håller på tre timmar.
Utrustning: Tag gärna med håv, kamera, kikare, fälthandböcker. Och fika förstås.
Ingen föranmälan, ingen avgift.
Använd gärna Hammarös facebooksida för eventuell samåkning till Mölnbacka!
Länk till Hammarösidan

Fladdermusspaning om två helger

Två helger framåt, lördag 17 aug och söndag 18 aug, ger sig Hammarös lokalförening ut på fladdermösspaning på Hammars Udde. De två datumen beror på hur många som anmäler sig. I första hand handlar det om lördagen.

Från klockan 20 lördag till sen kväll spanar vi efter fladdermöss på Hammars udde.
Kvällen börjar dock i Sockenstugan vid Hammarö kyrka där Åsa Duell berättar om fladdermöss och hur de detektorer fungerar som används för att fånga fladdermössens ljudsignaler. Det är genom signalerna man kan artbestämma de flygande mössen.
Vid många anmälningar blir det teori för samtliga på lördag och uppdelning i två grupper för praktiken, en grupp på lördag, den andra på söndag kväll.
OBS! Det kostar inget att delta.
Anmälan senast 13 augusti till hammaronaturskydd@gmail.com

Rädda de värmländska skogarna! Skogsgruppen och du gör skillnad

Välkommen till Naturskyddsföreningens Skogsgrupp i Värmland – ett nätverk och en arbetsgrupp inom Naturskydds-föreningen Värmland med målsättning att:

  •  Skydda 30 procent av Värmlands skogar från avverkning
  • Ställa om skogsbruket till ett naturnära hyggesfritt bruk
  • Väcka allmänhetens intresse för skogs- och naturvård

Sedan hösten 2023 har Skogsgruppen haft ett antal möten och träffar; ibland fysiska, ibland digitalt. Till dessa möten och träffar bjuds alla som anmält sitt intresse in.

För att det ska fungera behöver vi din e-postadress! Skicka den till en av våra sammankallande Lisa Ingwall-King: L.ingwallking@gmail.com

Under våren 2024 har vi genomfört en tvådagars utbildning; vi har ifrågasatt flera planerade avverkningar och med hjälp av kunniga medlemmar inventerat ett antal skogsområden. Vår målsättning är att varva formella möten för planering, utbildning och diskussion med hel- och halvdagar i skogar som vi vill skydda.

Det finns mycket kunskap och mycket att säga om skogens betydelse; som upplevelsesfär, som bärare av biologisk mångfald och som skydd mot ett klimat i kris.
Läs mer om detta på Naturskyddsföreningen sida.

Du kan också ansluta dig till Skogsgruppens Facebooksida där vi delar lokal information och publicerar aktuella länkar.

Välkommen – du behövs

 

I morgon på Arvika bibliotek – föreläsningen du inte vill missa

Experter från Länsstyrelsen lär dig att bäst bekämpa invasiva växter

I morgon torsdag 2 maj kl 18 på Arvika Bibliotek berättar Eva Rudander och Dans Mangsbo från Länsstyrelsen i Värmland hur vi bäst får bort alla de invasiva växter som slagit rot under senare år.
Arrangör är Naturskyddsföreningen Arvikabygden.
Efter Evas och Dans föreläsning är det tänkt att vi samlas runt en plan för var och när kampen i Arvika ska inledas.
Kunskapen om invasiva arter är allmängiltig så du behöver inte bo i Arvika kommun för att tillgodogöra dig föreläsningen.

Välkommen till en viktig föreläsning på Biblioteket
Naturskyddsförening Arvikabygden

Inbjudan till Skogsträff i Forshaga

Skogsgruppen i Värmland bjuder in till två fullmatade skogsdagar i Forshaga där vi fördjupar oss allt från naturvårdsarter till hur vi granskar en avverkning. Målet är att vi alla ska känna oss väl förberedda inför säsongens inventeringar.

Kursledare är Amanda Tas och David Johansson.

Plats: Forshaga lärcenter, Ingång vid biblioteket.
Google maps: https://forms.gle/NChoFtLUumquVuwP7
Datum: Lördag-söndag 17-18 februari
Tid: kl: 10:00-16:00 båda dagarna
Anmälan: https://forms.gle/PhFRSWnJ1sgnRFYq9
Frågor: Ring eller mejla David Johansson på 0706-32 68 00 eller david.johansson@naturskyddsforeningen.se

Schema

Dag 1

  • Naturvårdsarter – Arter som kan skydda skog (Amanda)
  • Skogens strukturer (Amanda)
  • Förberedelser inför en inventering (Amanda)
  • Avenza – Rapportera arter utan mobiltäckning (Amanda)
  • Vad kan vi göra när en skyddsvärd skog blir avverkningsanmäld (Amanda)

Dag 2

  • Pressmeddelande (David & Amanda)
  • Medborgarförslag (Amanda)
  • Granska Avverkningar (David)
  • Skogsgruppen alla lagspelare (Amanda & David)

Varmt välkommen!

Kallelse till länsstämma 2023

Varmt välkommen att delta på årets länsstämma som i år går av stapeln i Arvika söndagen den 14:e maj.

Plats: Ritz, Hamngatan 10, Arvika (Se karta)
När: Söndagen den 14:maj kl: 09:30 – 16:00
Anmälanhttps://forms.gle/doMZq23eahRzsyc77
Bra att veta: kl: 09:30-10:30 är det fika och mingel där du möjlighet att testa dina artkunskaper med Naturfalken.

Du som reser med tåg

Från Kristinehamn 08.26 -> Karlstad 8.56 -> Arvika 9.43 och tillbaka
Från Arvika 15.46 -> Karlstad 16.36 -> Kristinehamn 17.07.

Årsmöte

Klockan 10:30 håller vi årsmöte där ny en styrelse för länsförbundet 2023 ska väljas.

Föreläsning med Sebastian Kirppu

Den boreala skogen har aldrig varit så hårt utsatt för omformandet från naturskogslandskap till industrilandskap som de senaste 60 åren, vilket beror på det industriella kalhyggesbruket. Sverige som vill vara en förebild i världen när det kommer till miljöfrågan, är när det gäller skogen och dess ekosystem i själva verket ett avskräckande exempel på hur man inte ska bedriva skogsbruk.

Schema för dagen

Från 9.30
Kaffe, te, smörgås + mingel + möjlighet att testa artkunskap med Naturfalken

10.30-12.00
Länsstämma

12.00-13.00
Lunch (kort konstituerande möte för de som valts till länsförbundet)

13.00-14.30
Föreläsning – Sebastian Kirppu, ”Den svenska skogens ekologiska situation efter 60 år av kalhyggesbruk”

14.30-15.00
Georg Andrén, landshövding i Värmland håller tal.

15.00 – 16.00
Fika och summering av dagen

Karta

Handlingar

Varmt välkommen!